Jo, men stig du på. Välkommen in i värmen. Känn dig som hemma. Ta en kaka. Nähä, ingen kaka. Ska ru inte ha lite te eller? Tänkte väl det.

onsdag, januari 21, 2009

Bokslut

Det är inte slutet, bara början på något nytt. Om det är tillfälligt eller på riktigt får vi se. Bloggandet fortsätter hur som helst här.

tisdag, januari 20, 2009

Säg som det är

Jag går i en brant uppförsbacke just för tillfället. Längst upp står någon och kastar stenbumlingar på mig som jag hela tiden måste parera för. Lite så är det just nu. Lite motigt, lite strävigt. Lite väl mycket januari.

Orkar inte vänta på att folk ska höra av sig. Orkar inte höra av mig. Trött på människor som ser ner på mig och inte lyssnar. Försöker skriva en melankolisk visa, kastar den i papperskorgen. Ser ut på det gråa och tänker att allra mest trött är jag nog på dig. Och att du inte bara kan säga som det är. Vad det nu är.

Ett bryt är vad jag behöver. Komma ur invanda tankemönster, åka iväg och komma tillbaka och spåra in rätt. Vilken tur då att jag åker till Manchester på torsdag! Ska bli otroligt trevligt att träffa Annie, se staden, festa lite, unna sig shopping och avkoppling. Visst måste någon bok med på semstern, men inte allihopa. Välbehövligt. Visst är det januari på de brittiska öarna också, men jag sätter mitt hopp till England.

måndag, januari 19, 2009

Dags att börja reka musikvåren

Jag har mina principer när det gäller inbokningar av saker. Så mycket som möjligt hålls öppet. Oftast för att se till att tidsoptimisten i mig inte trampar på för många tår. Men en sak är säker: Den 19:e mars spelar Jonathan Johansson på Svanen. Jag är ledig den helgen. Be there or be.. ja, ni vet. Skivan kommer ut den 9:e februari!

Storan dyker det upp lite småspännande saker:
- Peter Bjorn and John 27/2
- Timo Räisänen 4/3
Überhajpade Glasvegas, som enligt mina skottska vänner inte är riktigt lika poppis på hemmaplan som här, har lyckats sälja ut alla sina spelningar i Sverige. Jag får bilder av ruffiga Glasgow i mitt huvud och tycker inte att musiken är så jättemysig direkt.

Pustervik och Woody West bjuder på lugna och fina skotten James Yorkston 5:e februari. Kan nog bli fin onsdagsunderhållning.

söndag, januari 18, 2009

Om att satsa

Första riktiga helgen på jobbet är avklarad! Lite smånervöst i lördags innan jag kände att jag hade koll på allt runt stängningsrutinerna. Tur att jobbarkompisarna inte verkar gå av för hackor. Me like! Det är många knappar som ska slås av, papper att hålla reda på, nycklar, pengar och man blir lätt lite snurrig. Gick ändå ifrån anläggningen med känslan av att jag faktiskt kommer att fixa det här på ett bra sätt väldigt snart. Magkänslan brukar man kunna lita på.

Lördagen var nog överhuvudtaget magkänslans dag. Friskt vågat, hälften vunnit.

Imorse låg det ett fint täcke snö över Majorna när jag begav mig mot jobbet. Det jobbar uppenbarligen inga vaktmästare på söndagar som springer runt med salt och annat obehagligt. Bra tycker jag. Vaktmästare måste ju vara lediga de också. När jag slog upp portarna en stund senare fullkomligt galloperade ett gäng människor in mot löpbanden. Snörädda hurtbullar.

Andra konstateranden under dagen:
- Jag är sjukt misstänksam mot proteinshakes (länge leve bananer!)
- Tränandet börjar verkligen ge resultat nu!
- Jag är nog på väg in i en ny kent-period. Förhoppningsvis en konstruktiv sådan.
- Det är utmattande att vara ny på jobbet.
- Baka bröd är ett bra sätt att ha kvalitetstid med sig själv på.
- Imorgon startar nya kursen "Lärande och kompetensutveckling", vilken jag har väldigt många väl förutfattade meningar om. Att sova på föreläsningen eller sova hemma, det är frågan.

So long så länge och hörs snart, vänner.

torsdag, januari 15, 2009

Januari





Åh, ge mig sommar. Nu. Visst har jag vant mig vid att ha döden runt knuten, men när det finns löv på träden ser man i alla fall inte gravstenarna varje morgon när man vaknar. Man vill bara krypa ihop och läsa en bok. Jag läser inte mycket skönlitteratur, däremot en hel del kurslitteratur. Högen är den som hittils avverkats. Duktigt! Och anledningen till att jag inte läser så mycket skönlitteratur finns underst.

onsdag, januari 14, 2009

Om jag skriker, hör du då?

Jag har lyckofnatt.

tisdag, januari 13, 2009

Ge mig!

Sanna mina ord; det kliar som bara den i festivalnerven. Allt det gråa och trista och daskiga och äckliga får mig att drömma om sommaren. Förra året besöktes Siesta! i Hässleholm. Jag var popfarmor men ändå en lycklig ost tillsammans med Matilda och Sandra. Vi dansade oss galet trötta, åt langos och önskade att vi också fått bo på reservcampingen. Kan sammanfattas så här.

Min eviga längtan om Emmabodafestivalen börjar kanske blekna lite. Well well, vi får se vart det landar i år. Vinterbadarna arrangerar även en Midsommarfestival som jag tänker bevaka lite. Med tanke på att midsommar är midsommar så hade det varit trevligt att göra något med lite annorlunda förväntningar. Banden på midsommarfestivalen verkar ha tagit riktning mot det elektroniska hållet. Lite mer akustiskt och jag är på!

Sen finns ju alltid gamla Hultan. Massor med minnen av olika slag. '07 var nog det bästa Lenas familjs gamla rostiga Volvokombi med 4 växlar som vi fick putta igång. Det tokregnade på oss, till skillnad från året innan då vi blev grillade och kokta på samma gång. Jag vill minnas att jag och Annie grät till Anna Ternheim för att det var så jäkla bra och dansade oss till extas på Amy Winehouse spelning.

Varken Way Out West (hur ska det kunna toppa förra året??) eller Roskilde har släppt lös några artister. Eller så kanske man borde åka norrut i år? Jag som knappt satt min fot på högre breddgrader än Göteborg och Stockholm kanske borde våga ta klivet. Man vet aldrig!

Guldkorn

Just nu snurrar allt på nya jobbet. Åt rätt håll faktiskt. Visst finns det otrevliga människor, men den goa och svettiga massan överväger stort. Min dag gjordes för övrigt när en man som pratade med en välbekant accent kom in. Han undrade en massa om olika kort, självklart på engelska. Men av någon anledning släpper det alltid när någon pratar skottska med en.
"- So, Johanna, did you live in Edinburgh?"
"- Yes.. but... how did you know?"
"- You've got an Edinburgh accent! For how long did you stay there? 2 years?"

Mannen visade sig komma från Glasgow. Och jag tycker det är rättså trevligt att skottskan satt sig i ryggraden. Det ger på något vis en tillhörighet som gör att jag kommer återvända dit igen och igen och igen. Kanske aldrig permanent, men ofta i tanken.

söndag, januari 11, 2009

Hårt mot hårt

Blixthalka längs hela västkusten
Ända från vägen till kontinenten till min borg i norr
En frontalkrock sker så lätt
Någonstans mitt emellan

I protokollet finns förklaringarna
Och den skyldiga är
Men vi kommer aldrig att gå till någon domstol
Du & jag

Vi kommer att frontalkrocka
Igen igen igen


fredag, januari 09, 2009

Inre stökighet

Mycket av tiden de senaste veckorna har gått åt till att plugga psykologi. Många sidor i kökssoffan hemma, på tåg fram och tillbaka och på biblioteket. Inte mycket tid till reflektion enligt mig, men något har jag ändå märkt. Jag har börjat tänka på ett lite annorlunda sätt. Det är väldigt svårt att sätta fingret på det. Jag anser att psykologi är en nyckel. Koden till hur man kan förstå sig själv, andra och påverkan sinsemellan.

Det har rivit upp en del saker. Kan man säga.

En kväll i början av juli. Den där sommaren som aldrig kommer att gå att göra igen. Den bästa sommaren. Det är varmt och nästan alla på festen står utanför byggnaden, pratar, dricker och röker. Himlen är helt klar och när man andas in luften känns det som att andas in lustgas. Lycka som sprider sig genom alla små blodkärl och ända ut i fingertopparna.

Du frågade om jag ville följa med efterfest och jo men det ville jag väl gärna. Vad annars säger man när man har sockerdrickabubbel i blodomloppet och tror att man sakta börjar falla? Så vi började gå. Du och jag och min blå cykel. Förbi de gröna fälten, kyrkan och över motorvägen. Där på bron ser man långt, långt bort mot vindkraftverken. Inte en enda bil, bara kilometer efter kilometer med grå asfalt.

Det är nog dags att ta reda på sanningen.

Energiladdningsfredag

Skuttade till Willy:s och släpade mig därifrån. Storhandling ute i ingenstans (läs Gamlestan) är trots allt bland det mest ekonomiska man kan göra. Hade jag handlat för samma belopp på ICA hade jag fått en kasse potatis. Nu behövde jag snarare färdtjänst för att komma hem...

Nu ska det bakas bröd och lyssnas på Jens Lekman på hög nivå!

torsdag, januari 08, 2009

Nattliga samtal

Däckade för övrigt efter second hand-rundan. Helt slut. Blev ju ett par tentaöl igår, vilka ledde till djupa fyllesamtal av högkvalitativ karaktär. Tog vagnen hem och sprang in i en av mina kusiners vänner tillika spårvagnschaffuör. En smärre chock. Han tyckte att jag hade förändrats sedan vi läste tyska tillsammans i 7:an. Jo, man tackar ja... Vissa förändras dock aldrig. Hur som helst var jag rättså lycklig när jag började vandra hem. På något vis fick jag bevisat något där i några sekunder. Jag är den jag är nu, det var jag inte då. Det var en bra kollision.

En av mina laster

Släpp inte lös mig i en second hand-affär. Eller jo. Gör det. För jag tycker ju det är väldigt trevligt. Idag gick jag och Sofia en liten runda. Första stoppet blev Reggie & Friends. Mitt mål var ju egentligen en kappsäck eller liten resväska som ska få agera handbagage om två veckor. Men nej nej... det blev ännu en 50-talsklänning. En turkos sak som får en att vilja sätta sig på cykeln och dra på picknick med en gång. Det är kanske, för ovanligthetens skull, lite för mycket snö för att vilja picknicka i Göteborg just nu. Men ändå; man kan ju alltid drömma.

Reggie & Friends är för övrigt en välsorterad butik som påminner en hel del om vintagebutikerna i Storbritannien (inte så konstigt, då inspirationen och en del av plaggen kommer därifrån). Kläderna har handgjorda prislappar där det står något kort om plagget, precis som i min favorit Armstrong's på Grassmarket i Edinburgh. Utbudet är kanske inte så stort på Reggie, men det är handplockat och mysigt!

Sen han vi med Emmaus, Röda Korset och Myrorna. Råkade bli en röd scarf på Myrorna. Men det får helt enkelt vara en belöning för att jag tentapluggat som en galning det senaste!

onsdag, januari 07, 2009

4:08

Helt plötsligt får man upp ögonen för att det inte finns några rena gafflar eller knivar, den obäddade sängen oh dammtussarna under sängen. Jag ser fram emot att få det ur världen. Men framförallt ser jag fram emot att få skrynkla ihop post-it lapparna soom ligger utspridda som ett pussel på mitt soffbord. När det är gjort är tentan ur världen på riktigt.

Det tog mig för övrigt 4 timmar och 8 minuter att skriva tentan. Som vanligt är jag kvar sist. Envis och fullständigt övertygad om att jag kommer klara av att gräva fram saker som ligger väldigt väldigt långt bak i hjärnan. Så har det alltid varit. Nu väntar träning med Emma och ikväll blir det tentaöl. Göttgöttigöttgött!

tisdag, januari 06, 2009

På tal om nightmares

Ni vet väl att fina Billie the Vision är så här generösa? Bara att ladda ner och ryckas med.

Nightmares

De röda siffrorna visar 03.41, vaknar helt svettig och undrar vad det är frågan om. Somnar om och hamnar på ett fält med jättehöga buskage och snåriga gångar. Åsa och Emma är med mig. Inte ensam trodde jag, men helt plötsligt försvinner de någonstans långt borta vid horisonten. Det hörs skott bakom mig. Jag är jagad. På liv och död.

Jag börjar springa och kommer till ett vägskäl. I korsningen står en massa olika väsen och skriker otrevliga saker, bland andra Dobby från Harry Potter-böckerna och ett antal andra vättar/monster/tomtar. Hinner inte stanna länge, springer åt vänster. Jag känner hur skott slår ner bakom mig. Vänder mig om och ser en maskerad man i militärkläder och med en k-pist riktad mot mig. Springer lite till. Med risk för mitt liv vänder jag mig om och skriker "Ha! Mig lyckas ni aldrig träffa!". Jag springer ut ur fältet, som nu mer liknar ett majsfält, och börjar skymta ett bostadsområde med likadana hus i olika färger. Misstänkt likt husen på Fajans i Falkenberg. Precis innan alarmet går igång slår en handgranat ner bakom mig. Vaknar med huvudvärk.

Tillbaka till verkligheten. Trycker igång telefonen. Får ett sms fyllt med dåligt samvete. Hoppar in i duschen och känner mig helt borta. Går ut ur duschen för att blåsa mitt hår. Och vad tror ni händer? Hårtorken börjar brinna. Det glöder och ryker och jag blir helt paralyserad. Freeeze. Rycker ur kontakten. Det slutar ryka och jag slänger ut manicken genom ytterdörren.

Fattar fortfarande inte vad som håller på att hända. Jag vaknar ju aldrig på natten och kommer framförallt aldrig ihåg vad jag drömmer! I en liten snabbanalys kom jag fram till att jag 1. Såg på nyheterna igår och blev helt förfärad över vad som händer i Gaza. 2. Jag är stressad över morgondagens tenta och behöver vara ledig. 3. Borde skaffa en ny hårtork.

måndag, januari 05, 2009

Intjänade slantar

Har velat och velat och velat angående hur jag ska kunna ta mig till Manchester, men nu är resan minsann bokad! Lufthansa fick flyga hem till Tyskland och vår svenska motsvarighet har blivit rådissad. Nu hamnar jag i London och lyckades tjäna hela 2600 riksdaler på detta. (Det faktum att jag kommer till London mitt i natten och får åka buss i typ 7 timmar är en helt annan femma.)

Tänk vad kul jag kan ha för dessa slantar! Kan undra hur många skivor som får plats i handbagaget? Eller så köper jag mig en LP-spelare så att jag kan spela min LP-skivor. Också en mycket fin idé. Nä, nu tar vi det lilla lugna här med köpandet. Dags att sätta hänglås på plånboken.

söndag, januari 04, 2009

Sikta högt

När jag gick från gymmet innan frös mitt hår till en istapp. Ungefär som det brukade göra på rasten efter gympan på mellanstadiet. Jag var rädd att jag skulle bryta av det, men kunde inte motstå frestelsen av att känna knastret mellan fingrarna. Ajabaja. Bara en iaktagelse. När man tentapluggar är man ganska lätt att underhålla. Finns alltid något som verkar mer intressant än att sätta sig med en av psykologibiblarna. Tvätta till exempel! Urkul.

Egentligen är personlighetspsykologi väldigt intressant. Det är nog korvstoppningen som jag inte orkar med. Kommer att bli en hel del ris i kursutväderingen, med tanke på upplägget! Om jag fortfarande har lust när det blir aktuellt funderar jag på ett sabbatsår mellan 2:an och 3:an. Sticka någonstans långt bort under hösten och läsa någon intressant kurs under våren. Hade varit najs. Finns dock alternativ under bearbetning.

Innan det planeras en massa måste jag fixa onsdagens tenta. Sen kan vi börja tänka på annat. Som den lilla visiten i Manchester. Och min och Ellens sommarfest. Det finns många morötter!

lördag, januari 03, 2009

Elias and the wizzkids - Young and hairy

Vad saru saru?

Försöker avsluta en liten, eller egentligen ganska lång, paus från tentapluggandet. Ett sista ryck innan läggdags. Hur som helst borde ni lyssna på det här. Elias and the wizzkids gör mig lycklig!

Min kära lilla studiegrupp fick för övrigt känna på min falkenbergska idag. Uppenbarligen låter det som om man säger "chefen" när man egentligen menar "schäfern". Och ack vad jag är stolt över att vara från den lilla staden vid havet när Robban von Wells körslår så det står härliga till. Lokaltidningen är proppfull med rutor som skriker: röstapåfalkenbergförihelvedeannarsfårduintevaramediklubbenochgrannenkommeratttrakasseradigochdufårskämmas. Skärmarna på tv:n blinkar FALKENBERG med stora bokstäver. Turistbyrån kommer att bli busybusy till sommaren. Min gamla bandpolare Heddas lillebror är för övrigt med. Och min lillasysters pojkväns storebrors flickvän. Ser man på alltså. Får hoppas det hela går vägen. Hur som helst kommer tanterna på ICA att prata om tillställningen fram till midsommar eller så.

fredag, januari 02, 2009

Fanfarlo- We live by the lake (The Black Cab Sessions)

Kan ni inte släppa er skiva snart människor. Jag går ju bara runt och väntar och väntar och väntar.

I väntans tider


Trippen till Manchester kommer förhoppningsvis att innehålla lite traskande i skivaffärer. Något med Slow Club borde inhandlas! En av de bästa sakerna med Storbritannien är trots allt musiken. Skivorna är billigare och det är alltid trevligt att hitta nya guldkorn. Men innan det blir någon resa till Manchester måste mitt VISA-kort dimpa ner i brevlådan. Vi skyller försvinnandet på backslicken från handels som bjöd mig på minttu på juldagen. Livsfarligt på riktigt.

Årsbästa

Trumvirvel, fanfar och lovsång! Det har hänt otroligt mycker under året och det är svårt att sammanfatta allt. Utan inbördes ordning följer här guldkornen från 2008:

  • Skottland. Visst var det tufft. En kall lägenhet, arbetsförhållanden som inte var helt ok och en vardag där man hela tiden slår ur underläge. Vi gick varandra på nerverna många gånger, jag och du. Men ändå. På det stora hela är du inte bara en vän, du är min syster och den som känner mig allra bäst. Den lilla söta staden Edinburgh gav mig mer skinn på näsan, massor av trevliga skivaffärer, mod att spela inför andra människor och upplevelser av många olika slag.
  • Thailand. Semster! Behöver man säga något mer?
  • Siesta. Vi tog min lilla bil Bajlen ett par mil söderut och hamnade i Hässleholm. Jag höjde medelåldern, blev popfarmor och önskade att jag också bott på reservcampingen. Galet med många fina konserter och trevligt sällskap i form av lillasystern med vän.
  • 20-årsfesten. Som vi fixade och donade! I början av juli firade jag och Ellen vår 20-årsdag i en stor lada mitt i ingenstans. 75 personer, underbar utsikt över ett soligt gult fält, snapsande och dansande. Kanske årets händelse? Hur som helst blir det sommarfest i ladan även 2009!
  • Way Out West. Jag trodde att jag blivit för gammal för sånt. Men när Håkan Hellström började spela kom det fram en liten tår i ögonvrån. Riktigt riktigt fint.
  • Flytten till Göteborg. Hmm... nu blir det svårt här. Det här är ju årets händelse! Igen. Alla människor jag träffat, trevliga p-vetare och andra. Min lilla lägenhet som är bara min och där jag gör som jag vill. Spårvagnarna, havet och göteborgarna.

... och vad hoppas vi att 2009 har att erbjuda?

  • Med största sannolikhet en tur till Manchester i slutet av januari för att hälsa på Annie!
  • Många bra dagar på nya jobbet.
  • Visiter hos Ellen och besök av denna dam. Abstinens.
  • Att plugget ska fortsätta att flyta på.
  • En fin sommar i Göteborg eller Falkenberg. Eller både och.
  • Vind i håret, solen i ögonen och frihet.

torsdag, januari 01, 2009

I haven't told you yet I'm gonna be with you

Jag har en liten ask i silver. Den står på tre ben och har lite krusiduller på sidorna. Insidan är täckt av röd filt och det luktar gott när man öppnar den. Vart jag gömmer den är det ingen som vet. I asken lägger jag fina minnen. Inte vilka minnen som helst, utan minnen av dig. Alla detaljer om dig finns där i. Siffror, detaljer, bilder och saker du sagt. Jag brukade hoppas att jag skulle träffa på dig. I stan, på ditt jobb och när du allra minst anande det.

Och när du säger att vi måste hitta på något och jag säger ja och du säger att nu är det väl inte bara så att du säger så och jag säger nej nej nej och spelar jättecool men håller på att avlida. För helt plötsligt står jag där med den där asken i handen. Jag bara undrar. Som jag undrar. Har du också en silverask?

Marit Bergman - This Is The Year

Haha, titta vad jag fyndade på tuben! Låten slår ju videon med hästlängder, men Marit är ju trots allt alltid Marit.

Lite kontinentalt, lite falafel och lite rödvin

Jag lever! O ja, visst gör jag det. Bloggen har liksom varit lite bortprioriterad i jul. Intensiva dagar fyllda av kära återseenden av massor med människor. Sitter i min lägenhet nu, precis hemkommen från Malmö och Ellens lilla nyårspartaj. Förutom att jag och rödvin är en big-no-no-combination och att jag somnade en halvtimma eller två efter tolvslaget, var det ett bra nyår. Ellens lägenhet visade sig gå väldigt mycket i stil med min; 90% loppis, lite hemmagjort och myspys. Det nya året dansades in med Marit Bergman i högtalarna. Dagen efter fixades det lyxig frukost till de 7 övernattande. Dirty Dancing och sedan en lång tågresa hem.

Min lägenhet visade sig vara i gott skick när jag kom hem. (Som den givmilda storasyster jag är lånade jag ut min lya till min mindre kopia och hennes gäng över nyår). Endast ett glas hade gått i kras. Det kunde ju varit lite värre. Hrm.. Hur som helst hade de söta små pluttarna lämnat 5 presenter åt mig. En chokladkaka, lambi toapapper, eldorado wokmix på burk, majskolvar och färskost. Vilken lyx.

Nu är det tillbaka till verkligheten. Tenta om mindre än 6 dagar. Med ett knippe vilja och en hög med motivation ska det hela nog fixa sig. Personlighetspsykologi är ju faktiskt intressant.

"Jag har sprit under foten, jaaa"

Annie
Juldagen innebar återseenden av massor av saknade vänner. Finfina vänner. Dessutom spelades musikvideon till "Jag har sprit under foten, jaaa" in. Ett mästerverk.


Tomorrow is today
DANS!



Igen igen igen



Plastfolie.


My best friend
4 månader är alldeles för länge att vara ifrån någon.

Det går inte undvika paltkoma, men vi hade i alla fall Anders Svensson

Soon I'll be there
Det pirrade nog lite i magen på väg hem. Helgen innan jul präglades av hemlängtansattacker. När man passerar Apelviken i Varberg och fälten börjar breda ut sig, då vet man att hemma inte är långt borta.

Bettan
Lilla systerystern med sitt vrålåk till raggarbil väntade på satationen. Namnet är Bettan.

Christmas tree 1Christmas tree 2
Efter hemkomsten begav jag och pappa oss iväg för att hugga gran. Jag sågade av den i år! Tjoho! Fast pappa fick finlira och släpa på den taggiga busken.

Christmas tree 3
En lycklig man med en gran.

Glitter
Sen kom glittret fram...

Hang me in the Christmas treeTreasures
... och det fokuserades på att välja ut de bästa julgransprydnaderna.

Anders
Till slut hittade vi den ultimata julgransprydnanden; Anders Svensson på grön kristyr från 2003. Det är skönt att min lilla familj är precis så galen som den alltid varit.

Where is Santa?
Julafton kom och vi for till mormor och morfar i skogen. Efter att vi doppat i grytan gick vi på den traditionsenliga promenaden till sjön. Knattamossetomten skymtades inte, men vi var inte så ledsna för det. En fin jul må jag säga.