Göteborg, tur&retur

Nu börjar det snart hända saker! På tisdag åker jag och pappa upp till Gbg med alla mina pinaler. Så lite inofficiellt flyttar jag hemifrån om drygt 5 dagar. Efter att vi dumpat grejjorna och hittat hem igen är jag tillbaka i plåtlådan igen ett par dagar. Jobbar ett par timmar på fredag morgon innan det bär av till Göteborg igen. Jag och systeryster ska på Way Out West och det ska... ja... bli sjukt kul!

Hem igen.

Sen bär det, surprise surprise, av norrut igen. Jag och Päronen åker till Skottland och räknar får och käkar haggis en vecka eller så. Förutom de lantliga aktiviteterna (allt för att tillfredställa min pappa bonden) ser jag fram emot att se Edinburgh på sommaren. Festivalen pågår hela augusti och drar jättemycket folk till stan. På onsdagen är ett besök på Liquid Rooms inplanerat. Det ska ändå bli trevligt att se alla stenhusen, second hand-affärerna, parkerna, kiltarna, bussarna och skottarna igen.

Sen, sen börjar en ny etapp. Personalvetarprogrammet för hela slanten. Pepp!

Nätter kom tillbaka

Förra helgen kom Herr Ågren och pekade med sin sylvassa pekpinne och gav mig kallsvettningar och anorexia hela söndagen. Det blir så när man får finbesök och dricker skumpa i regnet.

Ingen repris idag.

Det var hur som helst väldigt trevligt ute i sommarstaden igår. Lyckades hålla allting på en fin nivå. En hel del turister och massor med folk. Klackarna i taket, 50/50 på Torggrillen och många par fötter i Åsas och Emils dubbelsäng. Vid middagstid idag blev jag öpphämtad och ivägkörd till stranden av min lilla familj. Eftersom jag var modell kritvit (solen skiner aldrig i plåtlådan) är jag nu lite mer klarröd.

Nu: nedvarvningspromenad.

Okänt nummer

På min födelsedag frågade min kusin Soldaten om han kunde få te till prinsesstårtan (ingen födelsedag utan prinsesstårta). Sedan drack vi te och pratade tills klockan blev halv 12. Borta är hård muskelknutte, här är mjuk muskelknutte. Vad gör de egentligen med folk i lumpen?

För övrigt var födelsedagen en trevlig tillställning. Fick en massa flytta hemifrån-prylar och annat praktiskt. Min farmor gav dessutom bort en av sina heligheter. Ett silverarmband som hon gjort själv för längesedan och nu graverat in Johanna, 2008-07-24 och Farmor i. Lite rörd blir man allt.

Blev tidigare på dagen hotad av en mystisk människa att åka till parkeringen vid badplatsen. Stod mitt på torget och var på väg till systemet. Skrattade som en galning när jag insåg att det var Ellen. Alkoholist-Bosse gav mig skumma blickar, men vad spelade det för roll? Jag styrde kosan mot mitt mål. Väl framme väntade skyltar, ballonger och ett snöre att följa. Snöret slutade på en picknickfilt i skogen. Fint.

Love & Youth

Mamma slog på P4 i morse när jag kom ner i köket. Min första lediga dag på hundra evigheter. Radioprataren tar tag i det mest universala samtalsämnet: vädret. "Tåta å kåv i spåthallen" säger att det ligger ett högtryck över länet. Jag tittar ut och konstaterar att den välbekanta Halmstad-dialekten kan slänga sig i vägen. Moln.

Ännu mera tjocka gråa moln när vi kliver ut genom dörren. Jag åker till tandläkaren.

Väl hos tandläkaren vänder nog ändå dagen lite. Inga hål. Mina tänder är till och med så fina att jag inte behöver komma dit på typ två år eller så. Jag gillar min tandhygienist. Hon är stor och snäll. Skonar mig från de ljusgula väggarna och räddar min studentplånbok. Sedan går det ännu bättre. Åker till optikern och leker med Emelie i en timma. Rotar fram en massa obskyra glasögon i lådorna på Anderssons. Ett par bruna Ray Ban plastbågar är beställda... Är min plånbok rik kan det kanske kunna komma att bli något riktigt riktigt vågat också. Stora, stabila, storartade grejjor. Önsketänkade. Vi får se.

Sen åkte jag och min lilla mamma (hon är hela 9 cm kortare än mig, därför befogat att kalla henne för liten) på second hand. Hittade två finfina turkosa skålar till mitt flyttlass. Själva flyttlasset består för övrigt knappt av något nytt. Förutom sängen vi beställde idag då. Ledordet i sakletandet har varit folkhemmet. Har blivit lite annat än bara 50-tal, men ni kan ju föreställa er stajlen. Bilder kommer!

För övrigt firar jag mina sista timmar som tonåring. Egentligen borde jag göra något riktigt rebelliskt, det finns ju fortfarande en ursäkt. Lite ångest över det hela. Dags att släppa taget om det gamla. Samtidigt står hela livet framför fötterna på mig. Vill bara hoppa ut och flyga. Om jag inte föräter mig på prinsesstårta. Inget annat duger när Elin Johanna blir gammal på riktigt.

[Det var vi som sprängde ön, men säg inget!]

Annie och jag tog gitarrerna och engångsgrillen med oss ut till Bastuholmen för grillning omgång 1. Vi vadade ut och solen sken på oss. En naken gubbe gick ut ur bastun för att hämta lite vatten. Efter en stund fick vi fjutt på grillen och hade det allmänt trevligt. Framåt kvällen började det regna lite. Det blåste halv orkan på havet (nästan i alla fall), så vi fick klättra på stenmuren hela vägen in. Landade till sist på Annies altan med te och några mysiga LP-skivor. Tider.

Svengelska för nybörjare

Jag väntar samtal från Skottland. Börjar faktiskt bli lite smånervigt. Har ju inte snackat engelska på sjukt länge! Tänk om jag börjar blanda in svenska? Herrejesus.
"-Hey, Jojo! What have you been up to today?"
"-Not much, been styckat meat and talked to kunder"
"-What?!"
"-Ehh..."

Nä, så illa ska det nog inte vara. Får väl se förra veckans feta-scenario i mejerikylen som en uppvärmning.
Utländsk man, ca 53: "How much this fitta-ost?"


Jag höll på att avlida. Lyckades hålla masken tills stackarn lunkat iväg bort mot brödavdelningen.

En arkeolog av rang

Mor i huset bestämde att det ska storstädas. Det tog en bra stund att gräva fram mitt rum. I morse såg det ut som om någon inte bott där på 20 år eller så. Den gamla dammsugaren började lukta lite pyrt efter en stund... Har plockat och grejjat hela dagen. En hel del saker åkte ner i bananlådorna från jobbet. Om 2 veckor går flyttlasset!

Just nu sitter jag och letar lite recept till på torsdag. Lutar lite åt något grekiskt. Och så lyssnar jag på The Essex Green. Ikväll blir det party party med Annie och gänget. Kan bli bra det här.

Du

Helt plötsligt rubbas tillvaron en gnutta. Skakas runt, hamnar på snedkant. Ständigt på sin vakt. Det känns inte bra. Inte bra alls. Jag sitter fortfarande i min fotbollsshorts. Högtalarna maler ut musik som jag hört förr. Alltid samma sammanhang. Alltid kent.

Det spelar ingen roll. Inget hjälper. Jag har provat att övertala mig själv. Jag har provat att springa så fort att jag nästan inte fick någon luft. Jag har provat choklad. Jag har provat kent. Vad finns det mer?

Jävla ångest. Själen skaver i kroppen. Det går inte sitta still. Bara mållöst vankande. Mållösa tankar. Ingen lösning.

När det gäller den som betyder mest gäller det en själv i högsta grad. Snälla. Lita på mig. Begrav spökena. Jag trodde vi slogs för samma armé. Jag trodde ditt var mitt. Det är ju jag & du.


Allt mitt är ditt.

Someday, somehow

Jag kommer inte ihåg vilken dag jag var ledig sist. Däremot kommer jag ihåg en hel del bäst före datum på diverse charkvaror i huvudet. Det är inget bra tecken. Jag bor på jobbet.

Hjärnan går på högvarv. Borde sova. Borde stressa ner. Har dock prioriterat lite sociala aktiviteter före sömn. I slutändan är det ändå värt det.

Igår drog vi iväg med Lena till Varberg och tittade på Sex & the City-filmen. Egentligen inte min film , men den hade sina stunder. Sällskapet var det absolut inget fel på. Mer sånt! Efter jobbet idag drog jag ner till stan och träffade Alvis. Inte träffat henne på evigheter! Snackade ett bra tag över varsin latte. Om tandläkarstuderandet, kärleken, Falkenberg, gamla klasskompisar, resandet och om Malmö förstås. Fick en jättefin solros. Fina människa.

Och så har Annie kommit hem på besök!!! All ledig tid är undanlagd. Nu ska det drickas öl och spelas gitarr och levas livet. Först ska det dock sovas. Först sova, sen vara social. Annars slutar allt i pannkaka.

P.S.

Jo, just det... Klockan 17.39 tackade jag ja. Från och med nu är jag en blivande Personalvetare.


Gött!

Vroooooom

Helgen har gått åt till att jobba, fira Moa, surra runt på stan (i nyktert tillstånd!) och kioskvolontärande på STCC. Ikväll ska jag och Ellen hem till Lena och käka tårta. Hon är på exklusiv semester från hosteljobbet i Manchester. Finfinemang!

Förresten förstår jag inte hur man kan sätta sig i en bil och köra varv efter varv efter varv på en motorbana. Man kan ju bli konstig av mindre...

20:-

Åhhh, är det inte härligt?? Jag är käääär!

De heter Fanfarlo. Till råga på allt ska de till Way Out West. Förhoppningsvis ska jag också dit.

Om det där antagningsbeskedet bara kunde dimpa ner i min inbox så är bostaden i hamn. De senaste två veckorna har jag sökt igenom alla Second Hand-affärer i hela stan (Agape, Brohjälpen, Kupan, you name it...), rotat på 4 eller 5 loppisar och köpt en soffa på blocket. Allt för min lilla 1:a med kokvrå. Fynden består, förutom av soffan, av två snurrfåtöljer från 60-talet, plåtburkar i mängder, ett gäng storblommiga emaljerade grytor, en pall, ett soffbord, en brun skrivbordslampa, ett fia med knuff och... en väldans massa andra saker.

Imorgon bitti blir det loppis innan jobbet. Förhoppningsvis har den ett skrivbord till mig. Då blir jag glad. Annars blir jag nog glad ändå. Farmor ska ju vara där. Sedan ska jag till jobbet och jobba med grabbgänget. Efter det: 20-årsfest på Klitte! Och jo... sen kommer ju Lena hem på semester från Manchester. På söndag vankas det volontärarbete på STCC och kanske lite grillning på kvällen. Vem vet?

Vilken helg alltså.

Nightmares

Jag vaknade med fötterna på huvudkudden i morse. Knöliga lakan och en grop i madrassen. Regnet smattrar mot rutan. Sträcker på mig. Benen är stela från måndagens fotbollsträning. Det ser ut som om någon släppt lös en familj orangutanger på mitt rum, det ser jag till och med utan mina glasögon. Papper, tidningar, högtalare, kuddar, kläder, sprit, grattiskort, joggingskor och platskassar ligger utspridda på golvet. Hinderbana. Inte särskilt lockande att plöja sig ut genom röran mot toaletten. Till sist lyckas jag ändå masa mig upp och får tag i lite hallon med fil till frukost. Stoppar hyreskontraktet i ett kuvert. Slickar på klisterremsan, skär mig nästan. 08.37 öppnar jag dörren för att springa ner mot bilen. Mamma står i dörröppningen med matlådan. Jag säger att hon inte behöver göra det varje dag, att jag kommer ihåg den ändå. (Det gör jag egentligen inte. Orkar bara inte prata med någon.) Trycker i en skiva med Billie the Vision och viner iväg mot stan.

Dagen ägnades sedan åt att försöka ringa huvudkontoret om en falukorv vars artikelfil verkar vara spårslöst försvunnen. Efter många minuter i telefonkön under ett dammigt skrivbord i Jönköping eller Göteborg kommer jag till en telefonsvarare som har för sig att den du söker har tagit semester och kommer tillbaka på måndag. Gäller det Korvpojkarnas falukorv? Ring aldrig mer igen, i annat fall: lämna ett meddelande efter tonen.

Jag gav upp och plockade upp mimosasallad istället.

Liridon och jag har för övrigt kommit på den briljanta idén om grillfest nere på stranden. Vi fyller ju år dagarna efter varandra, så varför inte slå två flugor i en smäll? Hoppas bara att jag kan få Falk-Hermansson, Ronaldo och resten av gänget att komma. Annars blir det jag och tanterna och engångsgrillarna. Festligt värre.

---

Det är 2 km mellan skyltarna i Ätrafors. Mellan dem finns en å, ett par hus, en kraftstation med tillhörande kraftledningar, en öde fotbollsplan och en järnvägsstation. Ingen järnväg. Om de struntat i att rycka upp rälsen 1954 kunde jag åkt rälsbuss till skolan. Om inte trämassefabriken brunnit upp skulle byn blivit ett samhälle eller en stad och fyllt upp utrymmet mellan skyltarna.

Stjärnfall

För inte så länge sedan blev jag indirekt dissad av anledningen:
"Hon är för smart för mig".


Det spelar inte så stor roll. Jag tror inte det stämmer. Det enda jag vet är att jag känner mig som om jag är 9 år gammal. En liten plutt som tycker det är jättespännande när någon säger hej eller när någon tjuvkikar upp lite från vad den nu håller på med.



Ett tidsfördriv. Eller något. Eller ingenting. Fint är det i alla fall.

Inneboende

<--- Han bor numera i vårt garage.

Ellens pappa Görans citra höll på att svämma över

Fina Åsa med pojkvän och pojkvänsbror

Tre glada flickor

Vem har stulit Matilda?

Småystrarna bjöd storasystrarna på SPA!

---

Kärlek är tvåsamhet

Fullt ös

Standby

Lugn, jag lever och återhämtar mig just nu med en kopp kamomillté. Imorgon dyker här upp en hög med bilder, var så säkra på det! En hel drös glada människor och en dubbelt så glad festfixarduo.

Dan före dan före...

Nu är alla borden och stolarna på plats. Jag och Ellen har sopat, skyfflat och grejjat. Varit helt och hållet överens. Släpat saker. Gormat lite på varandra. Släpat lite till. Ellen har diskuterat. Pappa har hängt upp presenningar. Vi har konstaterat att det här kommer att bli riktigt riktigt bra. Sedan blev det matstress. Mamma erbjöd sig att baka tårta.

(Min mamma är guld. Pappsen med för den delen)

Så nu är nog allt under kontroll. Har för övrigt hämtat en soffa i Laholm idag. Fick låna en släpkärra och sen stal jag mamma och hennes lilla snabba Peugeot och körde iväg. Väl framme i Laholm lyckades jag backa in på garageuppfarten (!) där soffan bodde. Stilpoäng där! Det konstaterades snabbt att Laholm faktiskt är mindre än Falkenberg. Ändå en ganska gullig liten håla.

Ska snart gå och däcka i min säng. Imorgon ska det köras varor på kolonialavdelningen. Då får man köra eltruck. Det är lite coolt. Alla andra får dra runt med sina palldragare liksom. Höhö.

The Cardigans - For What It's Worth (Acoustic)

Vem släppte in solen?

Min mun går i ett.
Om lägenheten, om allt och inget, om folk jag vet att du känner.
Jag borde ju egentligen inte veta att du känner dem.
Du går därifrån.
Johanna, din jävla pratkvarn!!! Skärp dig!

Sen kommer du tillbaka.
Jag pratar, du ler.
Det sprakar i ögonvrån på dig.
Gnistrar stjärnor som gör fruktansvärt ont att titta på.
Jag står inte ut med mig själv.


Du är för bra.

The Cardigans - I need some fine wine and you, you need to be nicer

Det har blivit alldeles för lite Cardigans på senaste. Ändring på det!