För inte så länge sedan blev jag indirekt dissad av anledningen:
"Hon är för smart för mig".
Det spelar inte så stor roll. Jag tror inte det stämmer. Det enda jag vet är att jag känner mig som om jag är 9 år gammal. En liten plutt som tycker det är jättespännande när någon säger hej eller när någon tjuvkikar upp lite från vad den nu håller på med.
Ett tidsfördriv. Eller något. Eller ingenting. Fint är det i alla fall.
tisdag, juli 08, 2008
Stjärnfall
skrev Johanna klockan 20:05
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar