Jo, men stig du på. Välkommen in i värmen. Känn dig som hemma. Ta en kaka. Nähä, ingen kaka. Ska ru inte ha lite te eller? Tänkte väl det.

tisdag, oktober 18, 2005

Iskristaller

Nu börjar det bli dags att fundera ut vad man gjorde förr. Just det ja, då man hade ett liv. Men nu börjar det komma tillbaka så smått. Måste hitta på nått att göra.

I morse var det alldeles undebart frostigt ute. När man andades ut bildades ett fint rökmoln. Ahh... Allt blir så enkelt. Jag gillar hösten/vintern. Men inte slasket. Det tenderar att bli alldeles för mycket blöta sockor och hala löv.

Nu har jag bestämt vad jag kanske ska göra ikväll. För när man har ett liv så gör man impulsiva, nästan inte planerade saker. Kanske i alla fall. Så det blir nog spela gitarr, prata i telefon, leka datornörd och glotta lite på någon fetmadokumentär på tv.

lördag, oktober 15, 2005

Fågelkrock

Aj aj aj. en stackars liten fågel flög precis in i fönsterrutan. Den blev nog lite lätt groggy. Som tur är flög den iväg från rhododendronbusken precis. Jag är inte bra på det där med hjärnskakningar hos fåglar.


Håkan Hellström- Nu kan du få mig så lätt
Dom är uppe på taken
Alla är högt över staden
Sommaren snurrade fort
När vi bara snödade bort
Och jag vågade aldrig hålla din hand
Vi är inte såna som i slutet får varann

torsdag, oktober 13, 2005

Shoreline

Idag har jag gått i skolan. Som alla andra dagar. Utom lördagar, och söndagar. Och julafton. Och pingsten, påsken... Och höstlovet. En ganska vanlig dag med en del trevliga inslag. Fylldes av hösthimmlen när jag cyklade hem. Var tvungen att springa min vanliga runda med Håkan i mp3-spelaren. Fast det är lite läskigt när man vet att det finns vildsvin och älgar i skogen. Men då är det bara att sjunga och knaka lite.



Anna Terheim/ Broder Daniel- Shoreline
Ever since I was eight or nine
I´ve been standing on the shoreline
Always waiting for something lasting
Loose your hunger, you loose your way
Get confused and you fade away


Jag behöver något okomplicerat och roligt. Så är det bara. Pallar inte dubbemoral och avundsjuka.

onsdag, oktober 12, 2005

Gamla minnen bubblar upp till ytan


Man blir avtrubbad på något vis. Det är som med våld på tv, vapen på nyheterna och nästan nakna människor på reklamen. När man först ser det hajar man till. Men när man ser det varje dag, om och om igen, så ser man till sist inte det. Jag orkar inte bry mig om allt plugg. Det finns så mycket annat som spelar så mycket mer roll. Tror jag. Frågan är bara vad som spelar roll. Jag måste hitta något som spelar roll. Något måste jag komma på.

Det var längesen, så längesen. När man var liten behövde man inte anstränga sig. Det var jag och du. Men när man ser dig så vet man. Man vet att det fortfarande är samma du. Vissa förändras helt enkelt inte. Bakom min fasad bubblade det av skratt, för du är som du är.

Åh hej och hå. Nobelbalen var det också ja. Hundra år till dess, men 100 väldigt snabba år! Får hoppas man hittar någon trevlig att gå med. Men imorgon blri det gymnasiemässa. Fröken Fåret skulle tydligen visa några av sina paparzzibilder från förra årets nobelbal i ett bildspel. Det är bara att hoppas att man undkommit, men det är ju knappast troligt.

See ya folks!

lördag, oktober 08, 2005

Ödegården


Vaknade upp idag och kände att det här ska bli en skön helg. Det ska det fan bli. Ska göra det bästa av den, även om jag måste plugga som vanligt. Men men.



The Hellacopters- No song unheard
Lights are out in the street where I stand
It sure would be great to have a clock with no hands
Met a man said he was wise and in tune
Lazy Sundays turn to Mondays to soon



Ska nog promenera bort till ödegården med min favoritsyster och plocka lite kastanjer och sånt. Typiskt höstmys. Leka med lite med elden (primitivt) och tända ett värmeljus. Dricka varm choklad och ha på sig mössa. Spela lite gitarr och lära mig den där förbaskade låten.

/Johanna

torsdag, oktober 06, 2005

Mitokondrierna anfaller

Biologiprov idag. Pluggat vettet ur huvudet de senaste dagarna. Så går det när man inte läser läxorna.. Pust... Spenderat alla mina vakna timmar den senaste veckan tillsammans med en bok känns det som. Tur man har sina kära klasskamrater som förstår en. Det går inte förklara för någon annan hur mycket man har att göra. De förstår inte, så är det bara. Men det fixade sig nog till sist.

Nu sitter jag här. Ensam vid en dator någonstans på den lilla planeten jorden. Åh nej, shit också. Nu blev jag så där överdrivet filosofisk och alldeles drömmande igen. The Verve- Bittersweet Symphony. Ahh..

tisdag, oktober 04, 2005

Chokladmuffins

Ej klara (dö(d)bakta) muffins är kanske ingen höjdare. Antingen fryser man ner dem, ger dem till hunden eller pappa.