Ingen himmel räcker till

Peggy Lejonhjärta gör den finaste musiken jag vet. Jävlar ja. För jag är bara så imponerad. Imponerad av livet. Imponerad av hur det svänger hit och dit. Och hög man kan bli av det. Och även om jag är trött och somnade klockan 5 i förrgår då fåglarna började vakna och att jag somnade 3 i natt och har gått upp halv 9 båda dagarna så lever jag. Som bara den. Fredag kväll var det snurra runt på krogarna. Upp och tappa gurka under bilen på ICA. Fest på kvällen med stor grill, piggelindrinkar och ljuva livet. Mina älskade popsnören, naturare och själsfränder. Mitt älskade band. Och flytta till Göteborg. Skaffa ett liv. Starta ett sjukt bra popband a la Hellström/Lejonhjärta/Johansson. Och livet finns. Visst gör det det. Och jag ska köpa en stålsträngad gitarr för pengarna som gudmor sparat. För man ska leva för stunden, det har hon lärt mig. Och ingen himmel räcker till. Vet du vad du vill?

Tjugo i fem, by the water

Indiepop-pojkar kan få mig att dö av förgiftning. För de är så hänsynslöst snygga. Och som jag.

Vadårå...

Jag har blivit gammal. Riktigt gammal. Eller ja, det beror ju på hur man ser det. Nu får jag helt plöstligt köpa folköl (Alla jublar. Sen när är öl gott?). Får även ta körkort, vilket jag gör allt jag orkar. Uppskrivning is da shit. 61 av 65 och jag befäster min mallighet som teoriprivatist. Eller. Lite i alla fall. Jag vet. Jag vet... Sen får man gå på krogen. Det ska jag göra på fredag. Och så får man rösta. Ska jag allt göra det också. Men känner jag mig speciellt vuxen? Näe. Inte någonstans.

Och så blev jag firad lite extra idag. Med gamla kokosbullar. Överallt. Haha liksom.

Födelsedag

Klart bästa födelsedagsmorgonen på.. tja.. 18 år! Just för att jag alltid annars lyckas förutse exakt vad jag ska få i present. Och det är alltid lika spännande. Eller inte. I år var jag till 99% säker på att jag skulle få ett presentkort på en gitarr (eftersom jag råkade ringa när mor befann sig på Törnbloms). Men nä. Paket nr ett trodde jag var en vinflaska. Det var kylvätska. Sedan blev det en tvättsvamp. Och en till. Och en till. (Varför fattade jag inte redan här?) Och en till. Och en till. Och låsmedel. Och en wunderbaum. Fick även den där bandhandboken jag önskat mig. Och ett diadem. Och en bil.


Fatta!!! En alldeles egen BIL! Har fortfarande inte sett den. Men det är en blå golf. Skruttig. Liten. Underbar. Den ska bara gå igenom besiktningen (hrm), sen så! Och så ska jag fixa det där... Uppskrivning eller vad det heter.

Snart

Okej. Delvis panik, delvis lättnad. Vill jag bli vuxen? Har nog inget val. Bara ett par minuter kvar, sen finns det ingen återvändo. Det ska skrivas ett nytt kapitel, som förhoppningsvis blir jäkligt bra. Får man önska sig lite kärlek, underbara vänner och ett lyckligt liv? Jag har en del, men jag tror resten finns där. Mindre än en timma härifrån.

Det

Tänk er att ni sitter på en sten. Det är bara tomt. Det ösregnar. Kläderna klibbar fast. Kallt. Tyst. Ensamt. Fruktansvärt ensamt.


Ensamheten är rätt skön. Fast bara om man får vara ensam i fred. Alltid finns det någon som gnager på samvetet. Ditt fel. Du är dum.


När fan ska jag inse att jag bara är en människa? En liten prick som av någon anledning fått ett medvetande. En liten prick som gör allt för att livet ska bli så där fluffigt och trevligt som man tror att det ska bli. Men det blir det inte.






Spelar det längre någon roll
Jag orkar inte slåss
Det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam
Och självklart blev jag rädd
Min sista gnista hopp
Var att synas att bli sedd
Och jag glömmer bort att andas
För sex, musik och våld
Var det vackraste som hänt mig
Sen själen min blev såld
Att synas utan att verka
Ser enkelt ut på håll
Men jag lever på impuls nu
Via fjärrkontroll
Men jag sa alltid nej


Men ingen, ingen, ingen hör...





På måndag är jag 18 år. Rymma? Jo, det finns funderingar. Herregud. Hjärtat talar nog sant. Det finns något större där ute. Det och jag.

Tändsticka i världsrymden

Hela veckan har det varit hjärtat i halsgropen. Hela veckan mest bara robot robot. Invanda mönster. Utåt tror folk att jag håller på att förgås. Kanske är det så, kanske inte. Men det finns en liten gnista, en liten liten tändsticka i världsrymden.


Utsidan gör en sak. Slänger sig hejdlöst in i och väcker förhoppningar hos folk. Stackars satar, det måste göra ont. Utsidan är mjuk, men fruktansvärt hjärtlös. Hjärtat är någon helt annanstans... Skickat på evighetsposten till någon. Frågan är bara när evigheten tar slut. Och skulle det vara så att den inte tar slut, så lär hjärtat kastas hit och dit med den gula postbilen för alltid.


Kanske har jag hittat vad jag letar efter. Kanske. Det gäller bara för postbilen att hitta dit.

Intressant diskussion

Matilda: "Ätrafors är så jäääkla indie!"
Johanna: "Ja verkligen, fy för att bo i Ljungby! Det är heeelt ute!"
Matilda: "Ljungby är så mainstream."
Johanna: "Ja, fy faen!"


Två ögonblick senare.


Matilda: "Allt är så indie nuförtiden..."

Dagens lista

Dagens dagenslista

Dagens radiokanal: P3. Räddade helt klart min eftermiddag. Annars brukar Rix FM bryta ner min själ innanför plåtlådans väggar. Rix är, för det mesta, den enda kanal som går att få in. Dessutom verkar inte mina jobbarkompisar vilja lyssna på något annat för delen heller...

Dagens dilemma: Varför är de irländska kossorna mycket fetare än de svenska?

Dagens smak: Choklad. Helt klart.

Dagens låt: Du var min armé. Helt klart. De körde föresten en sjukt rolig sketch på P3. Något i stil med: Är dina favoritplattor Isola och Hagnesta Hill? Då har vi plattan för dig! Robert Wells tolkar kent. (Ett piano spelar Musik Non Stop som övergår i ett hysteriskt solo á la Fluffet). Helt sjukt kul! I alla fall när man är uttråkad.

Dagens problem: Komma på ett riktigt klockrent solo till Loneliness. Det gäller att ta steget från kompgitarrist mot sologitarrist.

Dagens ord: Hybridgitarrist.

Dagens klagomål: Jag borde operera bort mina halsmandlar. De gör ont.

Pulveriserad

Jag har världens största tålamod. Jag tolerarar, sväljer och smälter det mesta. Idag funkar det inte. Stopp i halsen och komma upp igen. Världens stressigaste dag på jobbet. Bort med en person och hundra pallar att plocka. Samtidigt som man ska vara trevlig mot otrevliga kunder. Och hjälpa de två nya i frysen med var allt ska ligga. (Observera att de två bär varenda låda tillsammans. Observera också att jag inte brukar umgås med frysta kycklingar.) En del har inget vett i kroppen. Åker hem. Blir nästan en spaghettihög på trappan. Äter. Tänker duscha, men kommer på att jag vill bada.




Först bara halvljummet vatten. Johanna börjar tappa upp det och ber mor att koka vatten.
Paus.
Johanna börjar bada, men inser att vattnet knappt täcker hälarna.
Andas.
Går upp ur badet och tappar i mer vatten.
Tålamod.
Proppen är tydligen ute. Inget vatten kvar.
Aggro.
Det ljumna vattnet i kranen är iskallt. Börja hinka vatten från tvättsället där vattnet är varmt.
Ännu mera aggro.
Hundra ösningar senare är vattnet nästan kallt och badkaret halvfullt.
Jag dör.
Hopp i och hoppa ur två sekunder senare.





Tillåt mig skratta. Ha ha ha. Det var ett kul skämt! Kan ingen bara sluta jävlas med mig nu? Det räcker. Ha ha liksom. Jag tror jag behöver något att sparka på.

Marit Bergman på Majas

Gårdagen var... Äh. Det går inte beskriva den. Jag och Ellen på Marit Bergman. Indieprinsessan, världens bästa förebild och helt fullständigt underbara och coola Marit. Först flummade vi runt på stranden en stund. Piknickade och skuttade runt i sanden. Hur mysigt som helst tycker jag i alla fall. När klockan började närma sig halv nio drog vi till en toalett. Där hittade vi en Maritaffisch som vi var tvugna att beslagta. Jag gömde den, mycket diskret, i en buske. Sen gick vi bort till Majas. Stötte på ett litet *hrm* problem. Fröken Johanna är 18 år. Minus två veckor. Var hur lugnt som helst när jag och Hedda såg Håkan förra året. Inte en jäkel som kollade leg då. Nu däremot... Jag är inge vidare på att ljuga. Men jag förskte allt vad jag orkade. Ibland måste man liksom. Som tur var dök Anna uppe med sin pappa. Fick gå in med dem som tur var. En sån liten detalj skulle inte få förstöra. Vi var sjukt laddade!



Mattias hade glömt sin munsynt eller vad det heter på hotellet, så Marit Bergmans nästan akustiska trio var lite försenad. Men den som väntar på något gott.. Under hela kvällen stod vi max 1,5 eller 2 meter mitt framför scenen. Ingen som knödde eller någonting. Ruset och euforin som skapas på Majas är så unikt. Musiken åker rakt in i själen. Att stå på scenen där måste vara fantastiskt. Marit körde en del gammalt, men också en hel del nytt plus någon b-sida. Först gick de av scenen, men det var riktigt självklart att det skulle bli extranummer. Jag sa att I will always be you soldier måste spelas. En av absoluta favoriterna. Och tror ni inte de gör det? Jo. Självklart. Det blir slutet på extranummer-biten. Låten lyfter i en mäktig allsång där publiken helt tar över, trots att den är så liten. Herregud. Halleluja moment. Sen blir det extraextranummer. Highway to hell som trion inte kört på länge länge. Marit frågar publiken efter texten. Känns bara sjukt avslappnat. Sedan träffar vi Marit. Och jag blir bara mer och mer övertygad.

Vi hade ju en affisch. Det gick ju inte. Antingen skulle den sparas till kommande tillfälle eller delas på mitten systerligt. Nä. Vi var tvugna att ha en till. Vi kollade igenom hela Apelviken. Sen kom Ellen på att hon sett en på vägen. Vi letade igenom Varbergs största rondell, men där fanns ingen. I nästa rondell fanns ingen heller. När vi gått en bit till så, taadaaaa, hittade vi en affisch på baksidan av ett cirkusplank. Den var inte ens häftade i pannan som den andra. Sjukt najs. Kolla in min bilddagbok. Har lagt upp en massa foton där! http://virvelvind.bilddagboken.se/

Explosiv

Mitt samvete är större än Jupiter och Solen tillsammans.



Fan.



Ska vi någonsin förstå oss på varandra?

Marit

Snart 2000 besökare. Wuha. (Upplysningsvis: 85% googlar sig hit via Boten Anna, Botten Anna eller Båten Anna). Resten vet man inte riktigt vilka de är. Nyfikna tillfälliga besökare eller stammisar? Ingen aning.


Det blev ju en liten unpluggedspelning igår på Heddas mammas kalas. Föresten är spelning nummer två nästan bokad. Det fanns en spelning 1 augusti också. Men nej, vi hinner nog inte fixa allt till dess. Kalaset igår var hur mysigt som helst i alla fall! Goa vänner och mystiska vuxna.


Ikväll blir det Marit Bergman för hela slanten. Först ska man fira en kompis. Hade vissa tankar på att fixa ett "X 18 år- TUTA!" plank och sätta utanför kompisens hus. Har tyvärr inte haft tid med det. Men tanken var god.

See ya!

Det där med prioritering...

Endast graciösa plask. Idag har jag dock varit på stranden. Men inte på turiststranden. Det pallar inte mammsen.

Min lediga dag idag. Antagligen den enda på tretusenfemhundrasjuttielvamiljoner år. Men jag är sån. Har jag ingenting att göra så fixar jag något att göra. Ibland behöver jag ladda batteriet-dagar. Då sover jag hela dagen. Sen är man på gång igen! Har i alla fall 4 heltidsveckor tillsammans med korvar, kotletter och parmaskinka att se fram emot. De timmar som blir över (resternade obefintliga delar av veckorna) får man försöka trolla lite med. Har i alla fall en liten priolista.

Johannas hjärnkontor är stolt över att presentera:

Lilla Priolistan Sommaren 2006

1. Körkortet- Har längtat sedan jag var 5 år. De som vet var Tormorup ligger visar förhoppningsvis förståelse.

2. Monaural Phantasm- Spelning på Cortina den 18 augusti. Vi ska rocka skorna av folk.

(Redan här börjar tiden ta slut)

3. Umgås med alla älschklingarna- Ska försöka hinna umgås med folk. Men jag vet att jag inte kommer hinna. Får väl reparera en handfull vänskapsband till hösten antar jag. Pust...

4. Träna- Laget ligger faktiskt tvåa i serien. Får faktiskt försöka hålla uppe konditionen resten av sommaren. En andraplats ger automatiskt en uppflyttning till div. 4 (YES!), eftersom seriesystemet ska utökas.

So long folket! Ni kan räkna med en liten paus i bloggandet här. (Känn er dissade, inte med på priolistan...) Haha... Nä. Men allvarligt talat. Jag har inte tid att sitta här och inte göra någonting.

Måndag

Jag lovar härmed att sitta fastkedjad vid min *bibel till dess att prövningen är gjord. Med undantag för arbete i plåtlåda. Även tankarna skall ägnas åt, hrm, den heliga skriften.






*bibel= körskolebok






Ta tag i ditt liv. Sluta dröm och kom till verket.




I mp3-spelaren:

• Rilo Kiley
• Phoenix
• Acid House Kings

Verkligen

Och jag blir verkligen så glad
för du är verkligen precis som jag




Våga för fan.

Mitt i natten

Har räkmacka-glidit på jobbet idag. När man hela tiden måste påminna varandra om att ta det lite lugnare så att vi har lite kvar till eftermiddagen, då är det soft. Riktigt soft. Plocka upp några köttbullar. Tipsa vilsna män utskickade av sina fruar. Var trevlig på pangsionärerna. Snacka skit med likasinnade. Mala lite köttfärs. Inte särskilt ansträngande.


Sen ut ur fryshuset och ut i växthuset. Röka vattenpipa och käka vegetarisk biff. Spirituellt som tusan.


Nu ska jag nog inta mitt rum med ett stort glas vatten, levande ljus och en gitarr. Imorgon ska det solas om solen skiner, plugga körkortsteori för att jag vill ha körkort och festas för att bästa vännen bara har 18-års partaj en gång.