Ingen himmel räcker till

Peggy Lejonhjärta gör den finaste musiken jag vet. Jävlar ja. För jag är bara så imponerad. Imponerad av livet. Imponerad av hur det svänger hit och dit. Och hög man kan bli av det. Och även om jag är trött och somnade klockan 5 i förrgår då fåglarna började vakna och att jag somnade 3 i natt och har gått upp halv 9 båda dagarna så lever jag. Som bara den. Fredag kväll var det snurra runt på krogarna. Upp och tappa gurka under bilen på ICA. Fest på kvällen med stor grill, piggelindrinkar och ljuva livet. Mina älskade popsnören, naturare och själsfränder. Mitt älskade band. Och flytta till Göteborg. Skaffa ett liv. Starta ett sjukt bra popband a la Hellström/Lejonhjärta/Johansson. Och livet finns. Visst gör det det. Och jag ska köpa en stålsträngad gitarr för pengarna som gudmor sparat. För man ska leva för stunden, det har hon lärt mig. Och ingen himmel räcker till. Vet du vad du vill?