Vem släppte in solen?

Min mun går i ett.
Om lägenheten, om allt och inget, om folk jag vet att du känner.
Jag borde ju egentligen inte veta att du känner dem.
Du går därifrån.
Johanna, din jävla pratkvarn!!! Skärp dig!

Sen kommer du tillbaka.
Jag pratar, du ler.
Det sprakar i ögonvrån på dig.
Gnistrar stjärnor som gör fruktansvärt ont att titta på.
Jag står inte ut med mig själv.


Du är för bra.