Guldkorn

Just nu snurrar allt på nya jobbet. Åt rätt håll faktiskt. Visst finns det otrevliga människor, men den goa och svettiga massan överväger stort. Min dag gjordes för övrigt när en man som pratade med en välbekant accent kom in. Han undrade en massa om olika kort, självklart på engelska. Men av någon anledning släpper det alltid när någon pratar skottska med en.
"- So, Johanna, did you live in Edinburgh?"
"- Yes.. but... how did you know?"
"- You've got an Edinburgh accent! For how long did you stay there? 2 years?"

Mannen visade sig komma från Glasgow. Och jag tycker det är rättså trevligt att skottskan satt sig i ryggraden. Det ger på något vis en tillhörighet som gör att jag kommer återvända dit igen och igen och igen. Kanske aldrig permanent, men ofta i tanken.