Jag trodde aldrig att maskiner skulle kunna tillfredstalla mig. Skrot och rullband gor ingen glad. Hur som helst spenderade jag nara 2 timmar pa gymmet igar. Nar de stangde traskade jag ut darifran, lite lagom skakig i bena.
Och nu har jag rymmt hemifran for en timma. Det var nodvandigt. Jag har inte direkt sovit agot i natt. Nar jag kom hem agnade jag ett antal oraknade timmar at att skriva. Har antagit en utmaning om att spela pa en open mic i stan. Det driver mig framat.
Det verkar som om alla i min omgivning, omedvetet, gar in for att hamna i mina texter. Plagsamt, men vad gor man inte for konsten?
torsdag, januari 31, 2008
En smak av salt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag såg min länk på min egen blogg till din och tänkte.
Nej, nu skulle det vara skoj att ta en kaffe med Johanna.
Om ett år månntro? :)
Take care.
Skicka en kommentar