En liten pojke i för stora skor säger: Jag ska nog lyckas

Nu ska jag gå och somna till Håkan. Det är det enda vettiga när huvudet håller på att sprängas. Inte av migrän eller något sånt, nej nej. Det är mer som att jag är trött på att ge alla jag känner eller kanske inte känner ett leende. Trött på att vara låst. Trött på att jag inte hinner med mina vänner som inte hinner med mig heller. Trött på människors förutfattade meningar. Trött på att inte kunna göra precis vad jag vill. Trött på mig, trött på dig, trött på inget, trött på allt.

Egentligen vill jag ju bara susa med min cykel över gatorna, plinga på tanterna, köra hem till gitarren, fika lite och bara leva.