Jo, men stig du på. Välkommen in i värmen. Känn dig som hemma. Ta en kaka. Nähä, ingen kaka. Ska ru inte ha lite te eller? Tänkte väl det.

måndag, januari 22, 2007

Me and my Monaural Phantasm


Foto: Annie

Helt plötsligt slog det mig, efter en kommentar här i bloggen, att jag inte skrivit om bandet på länge. Jag minns faktiskt inte sist jag gjorde det. Så varför inte? Here goes: Berättelsen om Monaural Phantasm.

Visst sken solen den dagen? Jag är helt övertygad om att den gjorde det. Åtminstone sken jag och Hedda mer än 100 solar. Det var hösten -05 och där, mellan skolan och den gamla brandstationen, föddes the Flying Dandruffs. Efter att ha försökt ragga upp de flesta i bekantskapskretsen, med en liten ådra för musikalitet, hade vi lyckats få ihop 3 medlemmar. Det var jag på gitarr, Hedda på sång/bas och hennes kompis Mimmi på trummor. Men det är inte alltid så lätt. För det första var det ingen som förstod vad vårt bandnamn betydde. "- Flyin' Duff...?? Va?" var reaktionen. Man förtydligade det hela och förklarade att det var de Flygande Mjällen vi hette. Och dessutom var vi ett tjejband. I Falkenberg finns det inga tjejband.

Nu var det ju inte så att vi var superseriösa från början heller. Till en början handlade det mest om att ta sig igenom en låt utan att stanna. Gitarristen (läs: Johanna) hade precis börjat spela elgitarr och kunde inte stå upp och spela. Och trummisen ska vi inte tala om. När inte båtbenet gick sönder skars det av tår och knäcktes ryggar. Vi var i princip helt nollade allihopa. Det kunde bara bli bättre.

Repade gjorde vi hur som helst (ibland med inhyrd lillebrorstrummis, ibland utan). Vi plöjde igenom Creedence Fortunate son, The Lion sleeps tonight och egenhändigt komponerade Röda Elefanter. Men sen kom vår sångerska Lovisa in i bilden. Allting artade sig mer och mer. Vi skrev lite fler egna låtar. Tidiga punkalster som Fucker är härligt upproriska och ja... en stor fet käftsmäll på hela etablisemanget i sann Tjenare Kungen-anda.

Alla band kommer till stadium där beslut måste tas. Identitetssökandet var i gång och det var dags för Extreme Band Makeover. Första steget var att byta namn. Ut med Flying Dandruffs och in med Monaural Phantasm. Vi tampades inte enbart med namnbyte, utan även med var ribban skulle läggas. Hur seriösa är vi egentligen? Vi kom nog aldrig fram till något svar. Inte heller kom vi fram till vad vi spelade för musik. Vi kom nog inte fram till något alls. Vi satt där i vår svettiga replokal som Studiefrämjandet hyrt ut till oss för halva studiebidraget, käkade kanelbullar från Coop Forum, gnabbades och funderade på om vi spelade punkrock, emo, indiepop, hiphop, eller kanske rent utav funk?

Mycket har ändrats sen dess. För att knyta ihop säcken kommer vi att spela in en demo, och förhoppningsvis kommer det att dyka upp en handfull låtar på myspace (lovar att det kommer dyka upp en länk här när sidan är färdig!). Men mycket är sig fortfarande likt. Vi är liksom fortfarande odefinierbara och lagom seriösa Monaural Phantasm.

Inga kommentarer: