Strandad

När jag och min vapendragare varit i Thailand en månad ville vi hem. Nog för att Thailand är ett schysst ställe och så, men vi hade ju inte varit hemma ordentligt på 9 månader. Efter att vi prutat ner vår taxiresa så mycket att vi trodde vi skulle bli avslängda någonstans på motorvägen av den ilskne chaffisen, kom vi äntligen fram till den enorma flygplatsen. För den är verkligen big bauta. Ett glaskomplex fyllt med Sawadee Kaaaahhh-ande damer, rullband för att det är så långt att gå mellan en gate och en annan och turister. Överallt turister.

Jag minns att golvet vart hårt och kallt. För vi fick vänta där länge. Jag minns inte hur länge, men länge nog för att den tappraste backpackers skulle kollapsa. Jag tycker synd om de här stackarna som är fast. Just där. På det iskalla och hårda golvet i varma Thailand.