Allt jag skriver här tar jag bort med delete-knappen. Jag vill inte att någon ska veta. Jag vet ju knappt själv. Vet någon annan? Kanske är hjärtat lite styckmördat. Kanske är själen lite vilsen. Kanske sliter jag åt alldeles för många håll. Kanske vill jag stå still eller kanske vill jag springa iväg. Kanske vill jag, kanske vill jag inte.
Jag vet inte.
Det enda jag vet är att flickan i sjömansklänning och studentmössa försöker se till att få lite vettig musik spelad på det där traktorflaket. Untzuntzuntz, bröööööl och dingdingding ska få konkurrens i form av lucky avenue and 7th, sluta dröm om det ljuva livet och kom ihåg mig. Helst hade jag slängt in lite Bap bap bap bababaaaaa också, men jag tvivlar på att den som är ansvarig för blandskivorna uppskattar det.
"Det finns ju olika sorters metall. Powermetall, numetall, swemetall, deathmetall..."
onsdag, juni 06, 2007
Kanske
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det är inte lätt att gilla popmusik (i undergroundbemärkelsen) vid sådana tillfällen.
Hos oss har det pratats om Kenneth and the knutters, sug på den liksom.
Vi lirade BD.. det va lagom glatt :) //Anonymt as
Annie: Nä, det är sannerligen inte lätt. Men jag har gjort mitt bästa! Så det här kommer nog bli bra :)
Anonym: Haha, BD är ju så otroligt lyckorusiga! BD funkar, dock inte på studenten ;)
Hihi, jag lade halvseriöst fram förslaget om att spela Shoreline på studentvagnen. Eventuellt i Anna Ts version ;)
Den är så vacker så! Nästan lite gråtframkallande om man är småfull...
Det blev ingen Shoreline eller?
Skicka en kommentar