Det bor något i mitt huvud. Har gått och fundera på det en stund nu, och faktiskt kommit fram till vad det är. Det är ett metallband. Ett riktigt hårt, svart och brutalt metallband. Fast de är inte så där purunga, färska och hungriga. De är snarare typ 53 och ett halvt och går på mindre än halvfart. Och jag vill inte ha mer tårta. Mitt föråldrarde metallband till bakishjärna hajjar alldeles för långsamt att det räcker.
Åh. Tårta. Åh. Tårta. Åh. Tårta.
Hata tårta.
Aldrig mer äta tårta.
söndag, november 05, 2006
Wild creatures
skrev Johanna klockan 17:02
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja hur är egentligen indie-kulturen i falkenberg? brukar dras ut dit av mina vänner som mer är för untz-untz än klapp-klapp om du förstår vad jag menar. Finns det något bra uteställe där man kan lyssna på BRA musik? viktigt att veta om man ska ta en ful omväg i sommar / mvh
indiekulturen i falkenberg är så gott som obefintlig. folk gilar bara musik som snurrat 110 varv på radion. när det gäller uteställena är det mest sha ya ass och untz untz. på Zätas hänger musikfolket, så det är väl dit jag dras. musiken där är rätt blandad, så man står ut. något ställe med BRA musik finns det tyvärr inte.. suck..
Stackars lille vän, du får komma till stockholm istället! Här skulle du nog trivas bra. zätas är de gamla berits/barbros eller vad de nu hette?
/också Johanna
förresten, min blogg heter joten.blogg.se
Skicka en kommentar