Näringskedja de luxe

Blev lite smått förvånad idag. Satte klockan på 9 igår, och gick faktiskt upp då. I och för sig är det klockan 10 sommartid. (Är det någon mer än jag som hela tiden gör hopplösa försök att räkna ut vad klockan egentligen borde vara?). Kände mig riktigt ful och hopplöst äcklig. Inte så där värst ful utanpå. Mer inuti. Hade ju lovat mig själv saker och ting. De skulle genomföras. Han skulle snackas med. Det blev inte jättemycket med det. "Hej, hur står det till"-formuläret blev ifyllt, men sen sprang jag därifrån. Smart. Vad hände egentligen med Johannan som bekräftar sig med utåtriktad? Äh, nytt försök snart igen.

Gick en promenad i regnet i morse. Jag gillar hösten. Vädret sympatierar så härligt med en. Sen kom min kära vän Astrid förbi och fixade med sitt projektarbete. Det är väldans hemligt. Är sjukt sugen på att berätta om det, men det får bli till våren. Hittils tycker jag det går finfint, även om inte alla håller med om det. Kan avslöja att det är hyfsat egokickande!

Har även käkat väldigt många nybakade kanelbullar idag. Plus att jag fick en präktig hög med post. Trafikförsäkring till älsklingen, nya numret av Sonic, skivan med Anna Olsson som jag vunnit och reklam om balklänningar. Studentbalen är för övrigt en ganska panikartad tillställning. Självklart ska man gå, annars kommer jag ha ångest tills maskarna börjar äta på mig. Frågan är bara med vem. Antagligen får man tvinga någon av killarna i klassen. Kul. Verkligen kul. Dessutom har man ju skolans årliga Nobelbal att se fram emot. Nej, Johanna. Tänk på maskarna. De kommer fortsätta att föra olyckan vidare om du inte fixar allt. Typ som att folk vill äta glada köttbullar och glada ägg.