Och så kom vi hem. Äntligen skulle man kunna säga. Ett überförsenat plan till Köpenhamn levererade strax innan lunchtid två trötta resenärer vid namn Johanna och Ellen. Vi samlade upp våra ryggsäckar och begav oss in till Köpenhamns centrum. Laglig bränslepåfyllning och sola näsan på en uteservering. Tågresan hem var rent utsagt underbar. Jag drömde om landsvägsromantik med 30-talscyklar. De skånska fälten susade förbi. Borta bra men hemma bäst.
Men imorgon bär det av mot Skåneland igen. Jag hämtade upp Bajlen hos farmor innan. Det har gått hål i ljuddämparen. Den låter som en äkta raggarbil. Pappa bedömmer att den håller till Hässleholm. Förhoppningsvis dyker skattemärket upp imorgon... Annars får jag slänga upp lilla systeryster och Grunge-Sandra på ett flakmoppeflak och ta kustvägen istället för motorvägen, för till Siesta ska vi. På ett eller annat vis.
Nu tycker min något mer ordningsamma lillasyster tycker att jag borde packa nu. Eller packa upp min thailandspackning och packa ner festivalkostymen. Silvertejp är det viktigaste, det klarar man sig långt med.
tisdag, maj 27, 2008
Schwedenland
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
aah, välkommen hem!
gud, du har typ hunnit runt hela världen. du planerar att stanna kvar i sverige nu ett tag eller?
aah, ha det sa bra pa siesta! Halsa svenska festivalsommarn fran mig!
Nasta ar ockupperar camp Kalle en liten grasplatt nagonstans hoppas jag?
puss und kraaaam
Bodja: Tackar tackar! Man har nog hunnit med en del :) Dock väldigt skönt att vara hemma nu. Så över sommaren stannar jag med alla säkerthet här i Falkenberg.
Annie: Jag har dansat åt både dig och mig. Men nästa sommar, då ska Camp Kalle ut på vägarna igen. Var så säker på det!
Skicka en kommentar