Det finns natter som man kommer ihag, och sa finns det de dar natterna som man aldrig glommer. Inte en negativ tanke innanfor skallbenet. 4 timmars konstant dansande, dar de fa avbrotten var agnade sambuca och Ewas sista cigarettpaket. Ingen ville riktigt att natten skulle ta slut. Klubben stangde, munspelet akte fram. Utanfor pa Victoria Street ar gatan fuktig, luften ljummen och mjuk. En langsam promenad upp for trapporna mot the Mound. Stanna tiden. Frys och bevara. Det har ar livet i hogform.
Dagen efter blir jag informerad om att jag kommer att krossa nagons hjarta. Jag fattar inte hur det gick till. Och hur krossar man ett hjarta pa minst plagsamma satt? Knytnave? Vranga ut och in pa det? Dela det i tva med nagot vasst?
Det finns liksom ingen atervando.
lördag, december 08, 2007
Sapopera deluxe
skrev Johanna klockan 14:55
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar