Are you?

Jag har suddat ut och skrivit 4 ganger nu. Ett tomt inlagg, helt fritt att fylla med vad som helst. det finns sa mycket jag vill saga. Sa mycket som jag skulle vilja beskriva och sa manga personer jag traffat. Men om man vill gora allt pa en gang, da blir det bara en enda stor soppa.

Mest intressant just nu ar nog de svenskar som jag brukar springa pa inne pa mitt cafe. Den har dagen ar, typiskt nog, en ganska bakfull dag. Eftersom min kara arbetsplats slog nagot slags forsaljningsrekord under festivalen har i augusti, fick vi en ansenlig summa pengar att spendera. Fin resturang. Mohito, Mai Thai, you name it... Hur som helst kom det in en man och tva yngre kvinnor i morse.
- Choklad, va, what do you, chocolate? sa mannen. Pataglig svensk accent.
- Are you Swedish? sa jag genom ren automatik
(Hakorna aker i golvet. Jag blir inte speciellt forvanad. Det hander som sagt nastan dagligen.)
- Pappa, nu avslojade du dig! utbrister en av kvinnorna.

Det underliga var att jag inte bara kunde hora pa mannens accent att han var svensk. Hela familjen sag sa typiskt svensk ut. Det fick mig att sakna min familj lite. Men jag behover inte vanta lange. Min absolut basta van kommer hit pa sondag.

Jag har saknat min syster.