Slöseri med tid

Det börjar bli lite sent. Lite väl sent. Har precis plöjt igenom en vacker/svår fransk film som heter.. ehh.. vad var det nu igen den hette.. Broderier var det nog. Det stora enorma huset är tomt på folk och bara väldigt kallt. Chipspåsen är tömd och hunden har gått och lagt sig. Och så sitter jag här och lyssnar på Minnen av Aprilhimlen och Nu kan du få mig så lätt. Sentimentalt kära bloggläsare.


Låtarna påminner så mycket om i somras. Om promenader över motorvägar, då någon kunde fått mig så lätt. Full i den ljumna natten. Något att bygga en dröm på. Men något som är byggt på inte så mycket alls suddas ut, tyvärr. Jag skulle bara vilja ha svar på om det bara var något att bygga en dröm på, eller om det var på riktigt. Äh. Skit samma. Slöseri med tid. Patetiskt lilla du. Inte fundera mer på det. (Bara ägna ditt liv åt att undra.)