Dåligt samvete kommer krypandes sakta som en riktigt lömsk orm. Idag kom jag till insikt att det fan inte är lätt alltid. Mina och de flestas problem är småsten mot det berg som försöker mosa Sockertoppen. Jag har dömt, varit trött på och velat skaka vett i henne. Men de blanka, klarblåa ögonen sa nog precis allt idag. Precis hur det är.
De bryter ned henne. Aldrig känna sig glad eller stolt, nej nej. Hur mycket Sockertoppen än försöker att vara till lags och inte vara i vägen och göra sitt bästa, så blir det aldrig bra. För snål, för utseendefixerad, gör inte det och borde göra så. Och jag som klagar när mina mamma ligger vaken på natten tills jag kommer hem. Av ren omtanke.
Jag blir förbannad. Uppriktigt skitförbannad.
torsdag, november 16, 2006
Små gnistor
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Om Sockertoppen är den jag tror så tror jag nog att hon behöver dej mer än vad hon fattar. Och att du borde få medalj för att du tar dej tid att undra och förstå. Om inte, så är du iallafall en person med mycket empati och andra bra egenskaper. Kramar!
Skicka en kommentar