20 anledningar och ingen orsak

Det finns många anledningar till att jag är dålig på att engagera mig i politik. För det första har jag fått för mig att det bara är trist trist trist och grått. Tänk dig åskmolnshimmel. Göran Päronsson och alla hans medmänniskor står bara där och svamlar. Det som borde komma ur munnen kommer liksom aldrig. Alla politiker lovar, lindar in i fluff och pratar så mycket att det viktiga faller bort. Orka lyssna. För det andra vet jag inte var jag ska försöka engagera mig. Det är inte det att jag inte vet vad jag tycker. Jag är egentligen en person som har åsikter (Jaha ja?), men de vill inte falla in i kategorier. De vill liksom vara kvar hos mig och inte bli sorterade åt höger eller vänster. Jag hatar att kategorisera mig själv. Och bestämmer du dig för en politisk tillhörighet så är du, TADAAA, insorterad i ett fack. Är du höger är du överklass, centerpatrtister är bönder och vänster är extremister.

Hej fördomar. Hej Sverige.