torsdag, november 30, 2006
onsdag, november 29, 2006
V som i virrig
Ordet SYO har aldrig varit särskilt mycket flärd och fart. Inte så mycket status heller. Därför har Studie- och YrkesOrienterarna bytt namn till SYV. Efter dagens visit i Malmö kan man konstatera att de inte direkt gör sig förtjänta av det där V:et. Vägledare? Näe.
Dagens är i alla fall Chalmers. Teknisk design hade varit trevligt. Skulle däremot behöva en halv pinne till för att komma in, tyvärr.
skrev
Johanna
klockan
18:40
0
kommentarer
tisdag, november 28, 2006
Passion: Majskolv med salt
Det behöver faktiskt inte hända speciellt mycket för att jag ska vara nöjd. Idag åt jag t.ex. en majskolv med salt och beslutade mig för att förr eller senare tacka ja till ett erbjudande. Erbjudandet med stort E som jag egentligen inte har tid med, men som är det enda jag är helt säker på att jag vill göra här i världen. Tid är för övrigt mitt största problem. Prioritera var det...
skrev
Johanna
klockan
20:12
0
kommentarer
måndag, november 27, 2006
Fröken Präktig
Dagen då jag började ta tag i mitt liv igen är, förmodligen, idag. Har varit äckligt flitig, blivit nobelbalsdejtad, varit social, bakat pizzabullar och gått promenad med hunden. Och åkt buss istället för bil. Den ni! Tyvärr har alla bra dagar en dagen efter. Men imorgon är förhoppningsvis också en bra dag.
Man kan ju i alla fall hoppas.
Tillbaka till religionen.
skrev
Johanna
klockan
21:38
1 kommentarer
söndag, november 26, 2006
I'm a cuckoo
I keep taking everything to be a sign...
...och nu ska jag snart äta falukorv.
skrev
Johanna
klockan
12:43
0
kommentarer
lördag, november 25, 2006
Var vänlig lägg på luren
Åh, anpassningarnas tid... jag ger mig hän! Soffockupationen lättar. Jag ombedes lämna datorn för att lägga mig. Tack. Tack för att jag får bo i mitt eget hus.
Det är läge att skriva en låt. En riktigt hård en.
skrev
Johanna
klockan
23:00
2
kommentarer
Symphony
En del dagar går bara till historien till dagar som är sämre än snittet. Inte för att det hänt något otroligt dramatiskt eller olyckligt. Det enda som hänt är att all småskit har slått ihop sig till en stor hög. Snöflingorna har enat sig i en lavin.
Chefen ringde igår när jag satt på bussen hem. Klart jag ville jobba 12 till 19 en lördag. Dubbelt betalt hela tiden (yes yes yes!). Fick ju faktiskt en liten sovmorgon också. En normal människa hade gått till jobbet och glidit lite lätt. Tyvärr är jag, även om folk inte tror det, en fruktansvärd tävlingsmänniska. Även om jag vill ta det lungt och glida runt så går inte det. Det enda som ekar i huvudet är när de på 11-mötet klagar på folk som "packar upp en pall på två timmar". Aldrig jag, tänkte jag. Så florsockret, ketchupen, knäckebrödet och kaffet åkte ut i butiken med en väldig fart.
Det gick hur bra som helst. Tills min förkylnings började känna sig bortglömd. Den krävde sin uppmärksamhet genom äcklig slemhosta. Åh, fräscht. Helt underbart med ett butiksbiträde som gubbhostar bland kexen. Sedan insåg jag varför jag fick hoppa in så där helt plötsligt. Personalfest. Alltså förfest i personalrummet. He he. Kul för er att ni är fulla och glada. Själv stod man där ensam i butiken tillsammans med människor som inte hittar fruktdisken när de sitter på bananlådorna.
Sen kommer man hem. Gå ut eller inte gå ut? Hepp. Inte gå ut. Istället hittar man jobbtelefonen i fickan och kommer på att man skrev fel datum på lappen vi stämpelklockan på jobbet. Tur att man inte ska gå ut. Åka till jobbet imorgon bitti och pika bakfulla människor är ju alltid trevligt.
Eller så får man höra om hur kul det var igår.
Första lördagskvällen sen jag vet inte när som jag sitter ensam. Det blir inte bättre av att syrran sitter ihopklistrad med något i soffan. Höjden av ensamhet är nådd. Och jag är patetiskt bitter. Heja mig.
skrev
Johanna
klockan
22:05
0
kommentarer
fredag, november 24, 2006
The green independent penguin
Det är alltid väldigt trevligt när man upptäcker band före media gör det. Som exempel kan vi ju ta banden som spelat innan Marit Bergman på hennes turné. Consequences är recenserade i Sonic idag och Steso Songs är omnämnda i (!) VeckoRevyn som jag tjuvläste på håltimman. Det lilla djuret på vänster axel hoppar och studsar: Jag var först, JAAAAG var först!.
Det lilla djuret gillar även att spotta på människor som fortfarande sjunger "Cause everytime we toooouch i gääät this feeling". Det är elakt, det vet både djuret och jag. Ändå kan det inte låta bli. Egentligen har djuret nog aldrig varit först med att upptäcka något band. Däremot tycker det att det är kul att hitta det före den breda massan. Lite först i alla fall.
skrev
Johanna
klockan
15:51
1 kommentarer
torsdag, november 23, 2006
Svenssonpäron på utflykt
Muhahaha. Från och med söndag och en vecka framåt är huset Päronfritt! Det betyder:
- Själv bestämma vad som ska ätas
- Fri tillgång till bil med betalat bränsle
- Frihet, ljuva frihet
Däremot verkar inte hunden kunna gå ut med sig själv. Men det är smällar man får ta. Han är rätt trevlig för det mesta. Förutom när han äter kaniner. Eller jagar Pangsionärer. Eller skäller på dreverkorsningar.
skrev
Johanna
klockan
17:55
0
kommentarer
onsdag, november 22, 2006
Bra gjort
Första gången jag åt en Fishermans Friend trodde jag att jag skulle dö. Frätande råttgift.
Idag har jag säkert käkat 20 stycken.
skrev
Johanna
klockan
16:24
1 kommentarer