Forever dosen't live here anymore

Jag klarar inte av det. Gång på gång misslyckas jag att göra det på rätt vis. Det blir alltid onödigt smärtsamt, alldeles för utdraget och så komplicerat. Att jag aldrig lyckas hitta den ultimata lösningen. Jag kan inte göra slut med vänner.

I princip varenda vecko- och kvällstidning har en spalt, eller till och med en helsida, om kärleksproblem. Jag älskar inte min kille, vårt sexliv är tråkigt, jag har gjort något jag inte borde, och bla bla bla... Men var i hela världen finns vänskapsrådgivningen? Visst kan du kanske hitta en sådan spalt om du läser t.ex. Kamratposten. Okej, inget emot den tidningen, men det råkar vara så att jag är närmare 19 än 11. Det tas liksom för givet att man ska fixa allt vad vänskaprelationer heter så fort man räknas som myndig.

Och visst borde jag kunna fixa det! Så tänker jag varje dag. Problemet är bara att jag egentligen inte har någon speciell anledning till att bryta upp med vännen i fråga. Det enda argument jag har är att det inte funkar. Vi är för olika. Vår relation är en falsk historia. I vanliga fall brukar jag kunna öppna mig för personer som jag aldrig träffat förut. Med den här bekantskapen är det helt annorlunda. En relation som inte byggs på ge och ta fungerar inte.

Jag ser ner på henne för hennes okunskap. Varje fördom grundas på påståenden gripna ur luften. Och jag är inte bättre jag. Istället för att bara få allt ur världen balanserar jag i ett mellanläge. Ena dagen stark och vågar nästan (men bara nästan) göra slut. Andra dagen, och de flesta dagarna, blir det ett leende. Och så pratar vi inte om det som är jobbigt.

Jag missade nog hela den grundläggande kursen Vänskap 100 poäng.

Blottare

The Klänning

Alla verkar ha hittat en. Själv har man letat igenom (nästan) varenda stad på västkusten, men inte hittat den perfekta. Till sist fanns det ingen annan utväg än internetshopping. Lyckades hitta denna finfina randiga grej på Nelly. Jag försöker strunta fullständigt i att den är väldigt blå för att vara studentklänning. Jag syns inte i vitt. Dessutom ser mitt hår gult ut i vita klänningar.

På en skinande cykel

Precis när jag svängde in på grusvägen som går över det stora fältet dök Håkan Hellströms Mitt Gullbergs Kaj Paradis upp i hörlurarna. Fort fort fort, med solen i ögonen, rullade jag och cykeln framåt. En humla flög upp jämte mig och vi körde ikapp ett par meter innan den hittade något intressant på marken. Precis där kände jag att jag levde. Det stannade i ett par sekunder, för att sedan blåsas bort. Det var längesedan. Det var riktigt längesedan jag kände riktig glädje.

Efter att jag svängt höger vid den gamla ladan upp mot skogen dök Mississippi kan vänta upp i hörlurarna. Där vid bäcken är grusvägen snarare en stenväg. Jag märkte att jag tappat min väska ett par meter bakom mig. Precis när jag ställt cykeln på sitt stöd dök en citronfjäril upp. Den cirklade några varv framför mig, för att sedan flyga vidare mot solen. Just då kunde jag inte värja mig. Det kändes som om jag svalt hela det stora gula klotet. Ett andetag in och fnitter hela vägen från magen upp till ögonen.

När jag kom hem upptäckte jag att Emmabodafestivalen släppt ytterligare ett par band. I'm from Barcelona känns lite småexklusiva. Enligt deras myspace har de bara spelningar utomlands den här sommaren. I övrigt verkar festivalen erbjuda så mycket pop (t.ex. The Besties och Those Dancing Days) att jag ska bli mätt. Eller bara väldigt mycket hungrigare.

Extra

Efter 5 timmars skrivande, med ett par pauser för intag av alla tiders mellanmål (risifrutti), toabesök, mental självpepping och tidsplanering, är det bara att konstatera: Den här stackars bloggen har återigen blivit utsatt för något som kallas nationellt svenskaprov. Stackars stackars stackars bloggen.

Eller, kanske inte.

Det lär nog inte bli som efter mitt tal i alla fall. Jag förmodar att det åtminstone blev en liten (?) anstormning av klasskamrater här efter det. Och ja, ni är hjärtligt välkomna att tjuvläsa. Höhö.

Suck

Man kan ju fråga sig varför det är så här.

Rättning

Ursäkta personangreppet i inlägget nedan. Själva tanken på att se fröken i fråga hänga dinglandes i taket är väldigt skrattretande.

Bä

Fåret verkar bortse från att jag skrynklade ihop min svenskauppsats till existensminimum.

Någon påstod en gång att anledningen till att hon alltid är sen är att hon brukar fastna i kardborrebandet i taket på lärarnas fikarum.

Vi funderar på att ge henne en plattång innan vi tar studenten.

Tonight I have to leave it- Shout Out Louds

Väldans flashig musikvideo (eller kanske inte), men låten är ack så bra.

Dagens Lista

Just för tillfället snurrar ett par låtar runt runt runt här. Vissa gamla låtar börjar få en renässans, vilket alltid är trevligt!

• Billie the Vision & the Dancers- Scared (7, 8 eller hundra gånger idag?)
• The Radio Dept.- Strange things will happen
• Kristian Anttila- Paul Weller
• The Radio Dept.- I don't need love, I've got my band
• Acid House Kings- That's beacuse you drive me
• Belle & Sebastian- If she wants me