I de trånga gränder där musikaffärer, soptunnor och magasin samsas hörs ett sus från då

Födelsedatum: 2007-06-08

De hade sju ton våta blommor runt halsen. Och så såg de glada ut. Euforiska minst sagt. Svårt att bedömma om det var dagen i sig eller det som fanns i flaskan som gjorde det.


Überlycka vs. Gråtpanikhelvete




Vi hämtade våra studentmössor igår.

Det där med... ja.. ni vet...

Jag har en syster. Hon är singel. Hon är en ganska färsk singel. Man känner liksom nästan doften av nybakad kanelsnäcka. Tyvärr går hon inte köpa.

Och jag blev också väldigt singel idag.

Så hamnar de två systrarna i soffan. De tittar på varandra. De får möjlighet att gråta och berätta om hur hemskt det känns. Men gör de det? Nej. Istället börjar de skratta. De skrattar hejdlöst och länge.


"-Matilda, är du ledsen?"
Inget svar.
"-Jag är nog konstig, men jag är inte det.."
"-Inte jag heller.. hahaha"


Och tja... egentligen skulle det här blivit ett väldigt snyftigt inlägg fyllt av mascarasvärtade näsdukar. Tyvärr har jag förvandlats till ett ytligt monster som vill gifta sig med sin syster.

Notis

Anna-Frida gick tydligen vidare från Musik Direkt-deltävlingen i Halmstad. Har haft lite koll på hennes myspace ett tag, så det hade ju varit kul att se henne live i länsfinalen!

Annat bra från koooov i spooothallen är Vincent Vicious. Lyckligtvis har de blivit bokade för Amici-galan. Inte fel det heller.

What's that sound?

Skrea Strand 23:17

Det är sådana kvällar som man minns. Kvällarna som är blir spontana. Nya beslut tas varje sekund. Rätt plats vid rätt tillfälle. Och rätt personer. Utan hämningar.

Igår var det Musik Direkt-deltävling. Jag åkte ju mest dit för att kolla upp Indie Jan. Och jo, visst var de indie. De vägrade till och med att bli intervjuade. Det blev liksom nästan så mycket att det blev för mycket. Men de behövde inte göra sig missförstådda i alla fall. För missförstådda var de. På uppmaningen: "Ta chansen att dansa Falkenberg" blev alla i publiken så rädda att de tryckte sig mot de svarta väggarna inne på Smedjan. Kvar i mitten stod jag och min syster, Indie Jans personliga fanclub-trio och två små poppisar.

Hur som helst var den dansanta elektropopen ett skönt bryt mot resten av banden. Mycket halvtajta och heltajta punkrockband, lite smäktande 80-tals solorock och en hög med andra varianter. Romantic Waves , Part One och When in Vienna gick vidare till länsfinalen. When in Vienna föll nog mig mest i smaken av dem.

Allt som hände efter konserten går inte riktigt förklara. Jag och min systers kompisar hamnade i alla fall på samma kort som en rökande Idol-Snäckan. Efter det körde jag och systeryster runt i stan med rutorna nedvevade. Plötsligt förstod vi varför raggarna tycker det är så kul att köra runt i stan. Men vi spelade liksom inte Sommartider eller någon annan utsliten stackars låt. Nej, nej... Noodles med Suburban Kids With Biblical Names ska det vara.

Och när den blåa lilla bilen snurrat hundra varv i rondellen och tutat ut Noodles are the smell of denial, and you will never grow up lika många gånger, fick vi för oss att åka till stranden.

Skrea Strand klockan 23:17. Inte en turist så långt ögonen når.

När vi trotsat regnet och blåsten färdigt blev det några fler varv i rondellerna. Och en 50/50 med pommesfriteskrydda på Torggrillen. Stort i sin litenhet.

Lika ovanligt som snö i Thailand

Imorgon kväll går första delen av Musik Direkt av stapeln i min lilla stad. Det faktum att akten Indie Jan spelar gör mig inte lite måttligt intresserad. Alltid lika spännande att se sleazerockarnas reaktioner på avvikande inslag. Så imorgon blir det nog indieklänningen på. Ett sätt att ta ställning på så att säga. Sen kan det ju visa sig att Indie Jan är experimentell powermetall med countryinslag.

Smällar man får ta.

Salem Al Fakir och Marit Bergman - 52 Weeks

Gillar känslan av att "Nämen, hoppsan hejsan, vi har lyckats skriva en låt. Vi skrattar mest hela tiden och det låter sjukt bra."

Såg klippet på Musikbyråns årskrönika (rätta mig om jag har fel). Finns nu uppe både på Sveriges Televisions hemsida och på youtube.

Lars-Göran, Gerd, Bert-Henry, Anna-Maja, Kalle, Lennart, Olle, Stina, Jöns-Åke, Märta, Asta, Gunnel och Konrad

Jag har två timmars schemalagd lektionstid i veckan med dessa små varelser. På en den korta tid vi spenderat tillsammans har jag och mina 13 små physalisplantor lyckats utveckla en mycket nära relation. Vi sörjer de två frön som inte kommit upp, men än finns det hopp om att de inte drunknat i myllan.

"Aaaa, min kära suster. Du vet, jag gur bara balkanblonderignar!"

Och sen fanns det ingen återvändo.