Rymdskepp

Vaknade i morse och kände att.. Nä, jag orkar inte bry mig. Det får gå som det går liksom. Konsten att föra ett inre samtal med sig själv är inte så svår. (Höhö, tack idrottsboken för tipset). Hur var det nu igen... Slappna av, andas och tänk: Jag ska klara det här. Eller kanske inte riktigt så. Lite Hälsoresan-feeling över det hela i alla fall. Behövde verkligen ett enormt inre stärkande samtal idag. Tre prov på några timmar. Först gjorde jag klart matteprovet. Är hur stolt som helst. Har avklarat första kapitlet i D-kursen. Hur gick det till egentligen? Efter middagen var det dags att ha muntliga nationella i engelska. Stäng in dig tillsammans med någon och fåret i ett litet litet rum. Svettiga handflator, vita betongväggar och världen mest ointressanta ämne. Fokusera. Vet inte om jag överlevde eller inte. Som grädde på moset hade vi idrottsprov sen. Eller snarare som strösocker på moset. Äckligt som bara den. Vad kan vi konstatera av det här då? Jag bryr mig precis lika mycket som igår. Och nästan ännu mer än i förrgår.

Du borde lyssna på Tiger Lou. Bara ett tips liksom.

När du låg på gatan medan rymdskeppen

sände meddelanden genom atmosfären

och världen förtjänar inte dig

Världen har stampat sönder dig. Vart tog du vägen? Kan du inte sluta falla. Snälla.

Blåsminkad

Folk reagerar på lite olika sätt angående mitt blåmärke på hakan. Gjorde allt jag kunde för att förvandla det till något annat i morse.. Men nej, det funkade inte. En del reagerat direkt:
"Eh Johanna... du har något på hakan" eller "Du har typ ritat dig på hakan!". Andra vågar inte säga något fören efter 35 minuter då de lite försynt påminner mig om att "Psst.. ehh.. DuharnågotpåhakanJohanna". De flesta tror nog att jag målat mig på hakan. Tur det ändå. De skulle ju lika gärna kunna tro att jag fått en rejäl vänsterkrok eller nått.

Om ni skulle få för er att kolla på sevärdheten så sitter den på min högra hakhalva, är lite gråblå och har en diameter på typ 7 mm. Hoppas bara att det tänker försvinna snart. Vet inte vad jag ska göra annars... Ajsing.

Onsdag

Tjoflöjt. Var hur duktig som helst och gick upp i tid idag. Satt i skolan och pluggade idrott ett bra tag. Käkade middag med Ellen. Hur längesen som helst sist! Eftermiddagen gick och det blev ensemble. Alvali ville gärna spela piano på Lately, så lösningen blev att jag fick sjunga. Jag bara ställde mig där och gjorde det. Visst var jag lite tveksam först, men visst funkade det. Riktigt gött faktiskt!



Jag har ett blåmärke på hakan. Tack Matilda.

Tisdagens lista

Dagens:

Band: Broder Daniel

Köpte en helt underbar samlingsskiva på skivlagret i fredags. Låtar som Cruel Town, Shoreline, When we were winning o.s.v. är precis vad jag vill säga ibland. Henrik Berggrens röst skär som den ska.

Kompis: Ellen

Det finns någon som alltid fattar. Någon man inte behöver förklara för.

Bandnamn: Monaural Phantasm (F.d. Flying Dandruffs)

Flying Dandruffs var då. Nu börjar det skrivas på ett nytt kaptiel som Monaural Phantasm.

Överaskning: Sms från Evelina om ett projekt. Helt plöstligt träffade vi på varandra också. Ska bli riktigt spännande att spela med lite nytt folk!

Stå upp

Dags att upprepa: Som du behandlar mig behandlar jag dig. Men hur är det egentligen med det där? Lovade inte du dig själv att du skulle gå efter det? Jo, det lovade du. Nu blev det fel igen. Istället för att ställa dig upp, skrika åt jävlarna att de inte fattar och att de inte vet ett skit så är du tyst. Tyst. Rikta det inåt och kväv dig själv inifrån. Jag ska inte göra det igen. Nästa gång ska jag säga till. Men den ständiga rädlsan finns där. Rädslan för att bli hånad för hur jag tycker och känner. För den jag är. Hellre inåtvänd än hånad, så brukar det vara. Det får vara slut på det nu. Stå upp. Visa vem du är. Försök slå ifrån dig. Folk vet inte bättre.

Vissa platser har det jag behöver.

Full fart

Ahhh.. Bråttom är inte bra. Hoppas moppen går fort till busshållplatsen idag.

Huvudvärk tillsammans

Två bra sånger med execution i titeln...

Rilo Kiley- The execution of all things
Johnossi- Execution song

... typ hur bra som helst.



Har precis undervisat mini me i diverse instrument. Har tyvärr inget trumset hemma. Lösning: torsdagens Hallands Nyheter och fredagens Land. Stolen, papperskorgen och min fot fick vara trummorna. Efter en stund flyttade vi oss till synten som hade sin glansdagar på 80-talet. I höstas funkade inte mittersta G-tangenten. Sjukdomen verka ha flyttat sig till D istället... Yeah yeah. Vi spelade lite bas på nylonen också. Tevligt tevligt.




Att springa runt och nicka i en organiserad cirkel framkallar huvudvärk, tro mig. Men det är så himla skönt att ha fotbollsgänget. Alla är så goa! Att göra allt tillsammans är faktiskt inte helt fel. Vi hade ju huvudvärk tillsammans idag t.ex.. Medkänsla är bra. Typ.




Godnatt på er kära bloggläsare!



PS. Igår var det ett år sedan vi var på kent i Frihamnen, och nu är det inte länge till Hultan. Wiiiwhoo! DS.

Ester

Kalla jävla måndagar är det tur att man har sig själv. Hur skulle man annars överlevt? Orka med dem. Helt totalt onödig engelskalektion, håltimma, iskall vindpina och spya till lunch. Kändes i alla fall lite bättre framåt eftermiddagen. Fick världen snilleblixt på kemin. Idén har grott i huvudet ett tag, men nu föll bitarna på plats. Jag ska göra något om estrar som projektarbete. Kan landa lite var som helst i området. Kanske blir det något med parfymer, kanske något med frukt. Får väl se helt enkelt. Staffan trodde starkt på det, vilket kändes riktigt skönt.


Lite Red Hot Chili Peppers är inte fel.

Hej. Som du behandlar mig behandlar jag dig tillbaka.

En del är lika tröga som ketchup i en väldigt gammal Heinzflaska.

Hej. Säger du elaka saker till mig så får du tillbaka skiten. Fattar du inte det?

Nu ska jag träna. Det är kallt ute. Vart tog Aprilhimlen vägen? Ja... Vart tog den egentligen vägen...

Knäckebröd

Sitter här och käkar Vasa sport. Knäckebrödsmulor i tangetbordet är inte bra. Imorgon har vi muntliga nationella i Engelska. Jag ska vräka omkull fåret med min engelska. Eller prata på någon konstig 20milfrånDublinienfårhagedialekt så att hon inte fattar.


Jag måste träffa Ellen snart. Nu, omedelbums! Abstinens.

Mittinattenritual

Inte bloggat sen i torsdags eller nått. Ajjabajja Johanna, är du bloggberoende? Igår var jag och Matilda i alla fall i Halmstad. De hade jättemånga fina bikinisar på Stadium. Köpte en blommig i vitt, turkos och brunt. Köpte även ett par hängslen på min favvobutik Carlings. Sen blev det en gemensam liten skivpott. Cardigans- Emmerdale, En samlingsskiva med Broder Daniel och någon tidig demo-EP med Lasse Lindh. Igår var en sån där überhärlig dag. Slappt i skolan, solsken, fly från staden en stund, tillbaka till staden och planera Hultan i Maries brorsas lägenhet.


Var på konfirmation i eftermiddags. Ibland gillar jag att gå i kyrkan. Det är fridfullt och stilla, man kan sortera tankar och hitta lösningar. Men jag är inte troende. Att tro på något som inte existerar funkar inte för mig. Jag tror på att människan kan hitta styrka i sig själv med hjälp av andra, inte med hjälp av Gud eller Jesus. Det var en bra redovisning kusin Adam och hans kompisar gjorde. Jag vet någon som hade behövt se den. Den handlade om människors sökande efter lycka, vilket gestaltades med Idol 2006. Asbra.


Nä, nu ska jag nog gå och göra min vanliga lördagsmittinattenritual: Tänd ett värmeljus, öppna fönstret, ta gitarren, en penna och ett block och kryp ner i sängen.